Olskog om larmsiffrorna: ”Dags att slopa F-betyget”

20 000 elever lämnade grundskolar utan behörighet till gymnasiet. ”Slopa F-betyget”, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Betyg Andelen elever som inte är behöriga att studera på gymnasiet ökar, visar ny statistik från Skolverket.
– Det är dags att slopa betyget F i grundskolan och se över dagens behörighetsregler till gymnasiet. Men det räcker inte. Skolan behöver också mer resurser, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Mikael Bergling

26 sep 2024

I förra veckan dömde regeringens betygsutredare Magnus Henrekson ut det nuvarande betygssystemet som han menar är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige.

– Det är godtyckligt, skadligt, korrumperande och emotionellt väldigt stötande, sade han och aviserade att han i februari nästa år räknar med att kunna föreslå ett helt nytt betygssystem utan betyget F.

Magnus Henrekson.

– Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen.

Kort därefter skrev utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Svenska Dagbladet att de numera ”förespråkar att den skarpa gränsen för betyget F försvinner”.

Får inte stöd – eller för sent

Ny statistik från Skolverket visar att 83,7 procent av eleverna som i våras gick ut nian blev behöriga att studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program, vilken är en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år och innebär att cirka 20 000 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet.

– Det är mycket nedslående och allvarligt. Men med tanke på alla uteblivna beslut, och den underfinansiering som skolan dras med, var det väntat. Man får det man betalar för, säger Anna Olskog.

– Det är helt uppenbart att eleverna inte får det stöd som de har rätt till. Och får de stöd, sätts det ofta in alldeles för sent.

”Obegripligt att det får fortgå”

Enligt Anna Olskog råder det idag på många skolor stor brist på bland annat speciallärare, specialpedagoger, skolkuratorer och skolpsykologer.

– En annat stort problem är lärares dåliga möjligheter att för- och efterarbeta undervisningen. Ytterligare ett är de alldeles för stora elev- och barngrupperna.

– Jag tycker helt ärligt att det är obegripligt att detta får fortgå. Det är ett stort svek mot barn och elever plus att det drabbar lärares arbetsbelastning. Samhället tar inte sitt ansvar. Den negativa utvecklingen tillåts bara fortsätta. År efter år.

Sveriges Lärare: Slopa F

Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan.

– Det finns goda skäl att ifrågasätta om det är rimligt att ha ett definitivt och hårt underkännande betyg i en skolform som är belagd med skolplikt. Från Sveriges Lärares sida tycker vi att F-betyget bör slopas. Men också att dagens behörighetsregler till gymnasiet behöver ses över.

– Vi är förhoppningsfulla gällande betygsutredningens kommande förslag. Vi har länge efterfrågat en översyn av F-betyget. Det finns sannolikt få betygsättandelärare i detta land som inte känt våndan inför att ge betyget F till en elev.

Det här visar Skolverkets betygsstatistik

Att inte klara grundskolan är såväl en väl belagd som stor riskfaktor för bland annat arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet.

Skolverkets betygsstatistik gällande vårens nio visar bland annat:

Andelen elever som inte blev behöriga att studera vidare på gymnasiet varierar stort mellan kommunerna. I kommuner som Gnosjö och Herrljunga var det nästan hälften av pojkarna, medan motsvarande andel i Danderyd och Lomma stannade på några få procent.
Föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för betygsresultaten. Drygt 91 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning blev behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med knappt 73 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Skillnaden mellan grupperna är den största som har uppmätts under den senaste tioårsperioden.
Behörighetsskillnaden mellan pojkar och flickor har aldrig varit så liten som i år, 0,7 procentenheter i flickorna favör.
Av de cirka 20 000 elever som i våras lämnade grundskolan utan att vara behöriga att studera på något av gymnasieskolans nationella program var 53 procent pojkar 47 procent flickor.
För många elever var det framför allt avsaknad av betyget godkänt i matematik som gjorde att de inte blev behöriga till gymnasiet.
Ungefär 60 procent av de elever som fick betyget F i matematik i årskurs sex fick det även i årskurs nio.