Utländska elever fick kraftigt höjda resultat under pandemin

Christina Sandström, enhetschef på gymnasie- och vuxenutbildningsstatistiken på Skolverket, har inte några förklaringar till varför just elever med utländsk bakgrund och även nyinvandrade (som dock är en mindre grupp) har haft en sådan gynnsam utveckling under pandemin.

Extrema höjningar på 5-6 procentenheter under några år hör väl inte till vanligheterna i svensk skola?

– Nej det är sällan det händer saker i statistiken som innebär stora svängningar i våra totalundersökningar. Det ska mycket till. I bästa fall brukar det handla om som mest en procentenhet upp eller ned under ett år, säger Christina Sandström.

”Valt att inte spekulera”

Kan skolorna exempelvis ha satsat mer på sommarskolor, haft mindre klasser eller satt in extra undervisning för dessa elevgrupper? Eller kan det handla om att lärare har varit för ”snälla” i sin betygsättning och ”släppt igenom” fler elever än man annars brukar göra? Har ni gjort någon analys av statistiken?

– Nej, vi har inte gjort något mer än det som finns i det här preliminära PM:et och vi har valt att inte spekulera i orsakerna eftersom vi inte vet, säger hon.

Christina Sandström förklarar att Skolverket i normala fall inte brukar ta fram statistik på bakgrundsfaktorer och dela upp eleverna som man nu har gjort.

– Innan vi tog fram den här preliminära statistiken så hade vi en känsla att det har varit lite oroligt under pandemin och vi ville veta om vissa grupper hade blivit missgynnade men vi har inte grävt något mer i den preliminära statistik vi nu fått fram, säger hon.

Elevgruppen som höjt betygen mest

Skolverkets statistik visar efter Lärarens beräkningar att:

Andelen elever som slutat i årskurs 9 och är behöriga att söka till ett yrkesprogram har ökat från VT 2019 till VT 2021 med:

• 0,5 procentenheter för elever med svensk bakgrund
• 5,2 procentenheter för elever med utländsk bakgrund
• 6,0 procentenheter för nyinvandrade elever (gruppen är liten och resultatet behöver därför tolkas med viss försiktighet)

Resultaten bland pojkar med utländsk bakgrund och nyinvandrade har ökat mer under pandemin än för flickor även om flickornas andel behöriga att söka till ett yrkesprogram är högre totalt sett.

– Under flyktingvågen 2015 kom många barn och ungdomar till Sverige och det påverkade betygsresultaten mycket året 2016 i synnerhet för pojkgruppen där resultaten sjönk kraftigt. Efter de senaste årens uppgång är vi tillbaka till mer normala nivåer, säger Christina Sandström.

Statistiken visar också att andelen elever som fått slutbetyg i svenska som andraspråk i årskurs 9 har ökat med 7,8 procent under tidsperioden medan den minskat med 0,4 procent för elever som läser svenska. Däremot är det totalt sett vt 2021 betydligt högre andel, 94,1 procentandelar, av eleverna som läser svenska som fått ett slutbetyg i jämförelse med 68,9 procent av eleverna som läser svenska som andraspråk.

Skolverkets slutgiltiga statistik kommer den sista september för årskurs 9 och den sista november för gymnasieskolan. Skolverket har också ett regeringsuppdrag att följa upp konsekvenserna av pandemin fram till nästa sommar.

– Vi kommer att göra enkätundersökningar riktade till lärare och rektorer under den närmaste tiden. Där kommer vi att borra vidare i hur man jobbat med undervisningen under pandemin. Det är alltid svårt att få fram någon absolut sanning i enkätundersökningar, men vi kommer att jobba vidare med coronauppföljningen i stort och fortsätta grotta ned oss statistiken, säger Christina Sandström.

Svårt undersöka ”snällbetyg”

Tror du att lärare kommer att svara på frågor om de har satt ”snällbetyg” på sina elever för att de haft förståelse för att elever haft det svårt under pandemin?

– Nej det tror jag inte och det är svårt att ställa den typen av frågor i en enkätundersökning och få sanningsenliga svar, säger hon.

Regeringen, skolmyndigheter och FHM pratar nu om vikten av att eleverna ska ha närundervisning i skolan och inte distansundervisning, men om de preliminära resultaten står sig så verkar inte coronapandemin påverkat elevernas skolresultat negativt.

– Nej och då hamnar man ju i det här. Är betyg och kunskap samma sak? Är det så att kunskaperna motsvarar de betygen eleverna fått eller är det så att man har bedömt på ett annat sätt. Eleverna kanske inte kunnat göra alla moment på grund av pandemin som i exempelvis idrotten med simningen eller i slöjden. Lärarna har kanske fått bedöma de underlag man haft och utgå från hur eleven presterat i stort på övriga moment, säger Christina Sandström.

LÄS ÄVEN

Nu tänds betygsstatistik från Sveriges skolor igen

Så drabbar pandemin lärarnas bedömningar

Läraren om betygen: ”Är inte orolig”