Lärarens varning: ”F-betyget är ett arbetsmiljöproblem”

Nicklas Mörk menar att det är hög tid att åtminstone utreda F-betygets framtid.

– Förutom att det helt i onödan gör att ungdomar inte kommer in på gymnasiet, påverkar det såväl undervisningen som högstadielärarnas arbetsmiljö negativt. Mycket tid går åt till att testa elever istället för att undervisa dem. Lärare som sätter F drabbas dessutom ofta av extra arbetsuppgifter. Det ska fyllas i blanketter, det blir extra möten och ibland även påtryckningar, säger Nicklas Mörk.

– Betygsdiskussionen utgår ofta ifrån att det finns tydliga gränser mellan de olika stegen. Men det finns inga skarpa gränser. Det som avgör vilket betyg en lärare väljer att sätta är tolkningar av vad en elev kan, men också av betygskriterierna i sig som i sin tur är abstrakta.

”Bra skolor” ökar betygen

Alltså delvis något subjektivt.

– Ett F kan vara ett E på en skola och tvärtom på en annan. Mellan betygen E och F finns det en mängd tolkningsbara faktorer som styr vilket betyget blir. Till det ska läggas olika former av påtryckningar.

Har du utsatts för påtryckningar – av till exempel en chef – att inte sätta betyget F?

– Nej, men jag vet att det förekommer runt om i landet. Dessutom finns det en generell påtryckning om att måluppfyllelsen i skolan hela tiden ska öka. Måluppfyllelsen mäts med hjälp av betygen. Skolor som ökar betygen – måluppfyllelsen – anses som bra skolor och tvärtom.

Tänker på negativa konsekvenser

– Som lärare är det väldigt lätt att sätta ett E istället för ett F om en elev är nära att klara kraven. 

Varför då?

– Jag tror att det är många lärare som tänker på vilka negativa konsekvenser ett F kan leda till för eleven och dess framtid, men även för dem själva. Det är många som blir arga.

Skolminister Lotta Edholm (L) har under våren betonat vikten av att behålla F-betyget, inte minst för att det enligt ministern ökar chansen att tidigt upptäcka elever som behöver extra stöd.

– Det är oerhörd låg nivå på det argumentet som dessutom är helt fel. Lärare vet vilka elever som behöver stöd. Problemet är att eleverna inte får det. Dessutom behöver stödet sättas in tidigt, ofta redan i årskurs ett. Att göra det först på exempelvis högstadiet kan vara alldeles för sent.

Så skulle fler klara gymnasiet

Bör betygen avskaffas i grundskolan?

– Nej. De fungerar för de flesta både som morot och piska. Betygens viktigaste funktion är dock som urvalsinstrument till gymnasiet. Men det innebär inte att det är rimligt att stoppa en elev som har fått exempelvis betyget F i matematik i årskurs nio från att läsa vidare på gymnasiet.

– Visserligen klarar hen sannolikt inte naturvetenskapsprogrammet. Däremot finns det förmodligen andra program som hen skulle kunna gå och som hen helt i onödan utestängs från idag. Jag tycker intagningskraven till de olika programmen bör variera i större utsträckning, ungefär som vid intagning till högskolestudier. 

– Det tillsammans med en kraftigt utbyggd stödorganisation i skolan – och att stöd ges tidigt – skulle förmodligen även leda till att fler klarar gymnasiet.