Läraren: Dagens system leder till ständigt högre betyg

Nicklas Mörk är lärare i matematik och SO-ämnen.

Läraren Nicklas Mörk befarar att den nya utredningen av likvärdiga betyg inte letar efter svar på rätt ställen.
– Vi måste titta även på de obekväma sanningarna, säger han.

Nicklas Mörk är engagerad i betygsfrågor och varnade inför hösten 2022 för att de nya betygsreglerna öppnade upp för ännu mer betygsinflation genom formuleringar som lämnar mycket öppet för individuella tolkningar.

Han välkomnar att regeringen nu tar i frågan, men ifrågasätter om deras perspektiv är tillräckligt brett.

– Det är ju bra att regeringen vill göra något åt det här. Att vi måste utreda vagheten i betygssystemet, det ställer jag mig helt bakom. Men jag är lite oroad över tilltron till de digitalt rättade proven och central rättning, säger han.

Risk att eleverna begränsas

Han befarar också att automatiserad och centraliserad rättning av digitala prov kan få konsekvenser för vilken typ av uppgifter och svar proven kan innehålla.

– Jag är oroad att det kommer snäva in sättet man kan ställa frågor på. I dag finns det möjlighet för elever att till exempel skissa en bild för att lösa ett problem. Tar man bort de möjligheterna kan man begränsa elevernas möjligheter att hitta lösningar.

Han skulle vilja se en bredare utredning som ställer mer öppna frågor om vilka krafter som kan påverka likvärdigheten i betygsättning.

– Vi måste titta även på de obekväma sanningarna. Jag önskar att man vågar utreda huruvida vår kombination av ett målstyrt system med konkurrensutsatta skolor kan leda till betygsinflation. Systemet uppmuntrar ju till att måluppfyllelsen ständigt ska öka, och då blir betygen ofrånkomligt högre.

”Alla vet att varje betyg är en tolkning”

En annan aspekt Nicklas Mörk kallar för obekväm är de vaga betygskriterierna som kan leda till skillnader i betygens värde i förhållande till kunskap.

– Alla vet att varje betyg är en tolkning. När det inte finns något konkret att förankra betygen i så blir de i någon mån relativa till den elevgrupp man har, på ett omedvetet sätt. Därför kan det skilja en del mellan en A-elev i en stark elevgrupp på en ort och en A-elev i en grupp med generellt lägre nivå på en annan ort, säger han.

– Men det jag framför allt vill trycka på är att man måste våga utreda betygssystemet ordentligt. Vad det här målstyrda systemet gör med de ämnen som saknar nationella prov, och hur det påverkar intagningen till gymnasiet, säger Nicklas Mörk.

LÄS MER

Ny utredning av glädjebetygen

Han sågar regeringens nya utredning