Läraren Anki har upplevt fem betygssystem

Mellan 1897 och 1962 användes det absoluta systemet med bokstavsbetyg, A, a, AB, etc. C var det lägsta och innebar underkänd.

– Det var det betygsystem som användes när jag gick i högstadiet, säger Anne-Kristine ”Anki” Mårtensson.

Hon tog studenten 1967, pluggade sociologi och pedagogik i Uppsala ett år och därefter tre år på lärarutbildningen. Idag är hon 76 år och hoppas få fortsätta som lärare några år till.

Förutsatt att hon slipper sätta betyg.

– Vad gör det med ett barn att få underkänt? Jag träffar ofta elever som är jätteduktiga men som det knyter sig för på proven och som därför får lägre betyg än vad de borde.

Föredrar betyget 1–5

Måste hon ändå välja vilket betygssystem som varit bäst sedan 1897 blir det det relativa betygssystemet som gällde mellan 1962 och 1994.

– 1 till 5 och en 1:a innebar inte att man var underkänd och utanför systemet.

Hon har själv bara satt betyg i det målrelaterade betygssystemet som fanns mellan 1994 och 2011. G, VG, MVG samt IG.

– Men jag tror inte att jag någonsin satte IG. Det ska till väldigt mycket för att få mig att underkänna någon. säger Anki Mårtensson.

”En trubbig metod”

Vad har du för förväntningar på det nya systemet?

– Det vet jag inte men man kan fundera över om det verkligen behövs betyg alls eftersom det är en trubbig metod för att gradera kunskap. För många innebär betyg att mattan dras undan under deras fötter.

– Möjligen hoppas jag att ett nytt system blir bättre på att belöna all kunskap och inte fokusera på proven.

Vad hade du själv för betyg i högstadiet?

– Haha, det minns jag inte. Det var inte toppen men över medel. Jag skulle tro runt AB.

LÄS MER:

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

Skolprofilerna: Slopat F ger mer tid till undervisning

Lärarna om hoppet – och farorna med nya betygen

Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”