Jantelag bakom pojkars låga behörighet till gymnasiet

I Skolverkets statistik över gymnasiebehörighet finns stora skillnader mellan kommunerna. Men även mellan pojkar och flickor. Pojkarna har det överlag svårare.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker. Av de som gick ut i våras klarade 83,7 procent kraven, 1,5 procentenheter färre än året innan.

I reella tal innebär det att nästan 20 000 elever som inte tog sig vidare efter grundskolan.

– Det är oroande att betygsresultaten i årskurs 9 sjunker. Fler elever måste klara av grundskolan, inte färre. Att inte klara grundskolan är en stor riskfaktor för såväl arbetslöshet som utanförskap, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.

Högst i Sverige

Vi Lärare har sammanställt listorna kommun för kommun för såväl totalsiffran som för skillnaden mellan flickor och pojkars behörighetsnivåer (se grafik i slutet av artikeln).

I Gnosjö är den totala andelen elever som inte klarade kraven 42 procent. Herrljunga, 40,9, Haparanda 33,9.

I Danderyd, Nacka och Vellinge är andelen under fem procent.

Men det finns även stora skillnader mellan flickor och pojkar. I Överkalix är skillnaden 27,8 procentenheter till pojkarnas nackdel – högst i Sverige.

– Det är svårt att förklara rakt av. Det kan ha att göra med synen på skolan och värdet av utbildning. Många av pojkarna drömmer om att arbeta i skogen och naturen. För dem är det svårt att se syftet med en gymnasieutbildning, säger Katarina Nilsson, bildlärare och vice ordförande för Sveriges Lärare i Överkalix.

Mindre antal elever

En förklaring är att antalet elever är litet. Gruppen skoltrötta pojkar behöver inte vara stor för det ska synas statistiskt. Men det finns skillnader. Under bildlektionerna hör hon hur eleverna pratar med varandra och det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor.

– Man hör mycket oftare tjejerna prata om framtidsplaner, om att studera i Luleå, ta sig härifrån, bli något. Pojkarna pratar mer om att köra skoter och längtar efter första snön.

Den norrländska kulturen kan också spela in.

– Vi har en stark Jantelag i norra Sverige. Att ta för sig går inte an. Att visa att man har ambitioner och drömmar om något annat gör man med största försiktighet. Det är något av ett tabu att visa att man kan något bättre än andra och det kan nog få en del att underprestera, säger Katarina Nilsson.

”Kulturen sitter i ryggraden”

Men Jantelagen tycks påverka flickorna mindre.

– Skillnaden mellan pojkarnas och flickornas gymnasiebehörighet kan nog till viss del förklaras med grupptryck. Flickorna driver varandra med framtidsdrömmar och pojkarna håller tillbaka varandra från att sticka ut.

– Frågan är vad man kan göra åt det. Den här kulturen sitter i ryggraden, något eleverna växt upp med, så en del av ansvaret ligger nog hos vårdnadshavarna.

Maria Carlsson, rektor för Överkalix skolor, har en liknande förklaring.

– Det finns många anledningar men det är samtidigt vanskligt med statistik. Jag har varit matematiklärare och vet att man kan bevisa vad som helst med statistik. Med detta i beaktande finns det ändå skillnader mellan flickor och pojkar. Flickorna har ett bättre driv, större planer som kräver vidare studier.

Tar tid att ändra attityd

Maria Carlsson menar att det handlar om en attityd i samhället där pojkarna i större utsträckning tänker att det ordnar sig i alla fall. Åtgärder för att öka motivationen har vidtagits.

– Vi har till exempel bjudit in tidigare elever som pluggar vidare och som fått prata om hur deras liv förändrats. Men att ändra attityder tar tid. Det finns ingen snabb lösning. Det vi gör idag kanske kommer att synas om 5–7 år.

– Många som slutat efter nian ångrar sig. Det är ett otroligt slöseri, men man kan bara leda en häst till vattnet, man kan inte tvinga den att dricka, säger Maria Carlsson.

LÄS MER:

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Olskog om larmsiffrorna: ”Dags att slopa F-betyget”

Här är fler pojkar behöriga: ”Bekymrade över tjejerna”

Fyra av tio elever tog sig inte till gymnasiet: ”Gör vad vi kan”