Fyra av tio elever tog sig inte till gymnasiet: ”Gör vad vi kan”

Foto: Bildbyrån

I Gnosjö klarade inte 42 procent av eleverna att ta sig vidare till gymnasiet, enligt Skolverkets senaste statistik.

Betyg Nästan 20 000 elever tog sig inte vidare efter grundskolan, visar ny statistik från Skolverket.
I Gnosjö kämpar politiker och lärare för att höja andelen behöriga till gymnasiet.
– Resultatet är inte vad vi hoppats på, säger Elina Jonsson, vice ordförande för Sveriges Lärare i Gnosjö.

Jan Huss

2 okt 2024

Skolverkets statistik om gymnasiebehörighet visade ett generellt tapp på 1,5 procentenheter. Av eleverna som gick ut grundskolan våren 2024 var det 16,3 procent som saknade behörighet.

Men skillnaden mellan kommunerna är stor. Vi Lärare har sammanställt listorna kommun för kommun för såväl totalsiffran som för skillnaden mellan flickor och pojkars behörighetsnivåer (se slutet av artikeln).

I Vaxholm, Nacka, Vellinge var till exempel antalet elever utan tillräckligt bra betyg under fem procent.

”Vi gör vad vi kan”

I Gnosjö var det 42 procent av eleverna som inte lyckades ta sig vidare.

– Vi är en socioekonomiskt ansträngd och liten kommun. Vi är såklart fullt medvetna och bekymrade över dippen i gymnasiebehörighet för våra elever och gör verkligen vad vi kan för att ändra det, säger skolchefen Anette Skötte.

Och precis som i resten av landet är det framför allt ett ämne som varit tuvan som vält hela lasset: Matematiken. Av de 20 000 niondeklassare som inte fick behörighet i fjol var det 16 000 som inte klarade att få godkänt i matte.

Elina Jonsson, ordförande för Sveriges Lärare i Gnosjö.

– Vi har sett att det framförallt är matematiken som halkar efter och har prioriterat den tillsammans med svenska. Vi arbetar med olika stöd till eleverna och ett sätt som vi ser är framgångsrik är intensivmatematik som vi önskar kunna utveckla.

– Att arbeta med språkutveckling i alla ämnen är också en framgångsfaktor för att stärka språket. Lovskolan är ett redskap men då den är frivillig når vi inte alla elever även om vi erbjuder plats, säger Anette Skötte.

Låg akademisk tradition

Gnosjö har länge varit en kommun där det är lätt att få arbete och det kanske inte alltid motiverat till studier då det funnits arbete, men idag ser inte verkligheten ut så då industrin är mer avancerad och behöver medarbetare som har utbildning.

Bilden återkommer från andra kommuner Vi Lärare pratat med om Skolverkets lista. Det är små landsortskommuner med låg akademisk tradition.

– Det är viktigt att få vårdnadshavare att förstå värdet av studier och att de hjälper till att motivera sina barn till deras skolarbete, säger Anette Skötte.

Gymnasieläraren och Sveriges Lärares vice ordförande i Gnosjö, Elina Jonsson, bekräftar bilden:

– Gnosjö har många vårdnadshavare som saknar eftergymnasial utbildning eller som helt saknar erfarenheter från det svenska skolsystemet. Det kan innebära att eleverna inte får samma hjälp hemifrån, eller att utbildning inte värderas lika högt, säger Elina Jonsson.

Hoppas på en vändpunkt

Att problemet visar sig nu i statistiken borde inte ha kommit som en överraskning.

– Elevernas problem med matte har hängt med sedan mellanstadiet och när de kommer till högstadiet visar sig de bristande förkunskaperna. Med låga förkunskaper följer bristande motivation och hög frånvaro. Därför måste insatserna börja tidigt. Redan i lågstadiet. Det kräver resurser och det finns en oro att de kärva ekonomiska tiderna kommer att innebära att resurserna kommer att minska istället för att öka.

Bottenplaceringen i Skolverkets statistik kan kanske bli en vändpunkt, hoppas Elina Jonsson.

– Förhoppningsvis kan placeringen på Skolverkets lista bli en ögonöppnare för politikerna och därmed ge oss rätt förutsättningar för att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag som lärare.