Här är fler pojkar behöriga: ”Bekymrade över tjejerna”

Skillnaden mellan kommunerna är stor. Vi Lärare har sammanställt listorna kommun för kommun för såväl totalsiffran som för skillnaden mellan flickor och pojkars behörighetsnivåer (se slutet av artikeln).

I över hälften av kommunerna är det flickorna som tar sig vidare till gymnasiet. I de mindre landsortskommunerna Vi Lärare pratat med förklaras det med att flickorna har större ambitioner och drömmar än pojkarna. Att de vill flytta från orten, förverkliga sig medan pojkarnas ambitioner sträcker sig till kommungränsen.

Oroade över siffrorna

I Strömsund är det tvärtom, enligt Skolverkets statistik.

21,8 procent fler pojkar än flickor tog sig från grundskolan med gymnasiebehörighet. Totalt ligger kommunen sämre till än riksgenomsnittet på 16,3 procent med sina 23,8 procent av alla niondeklassare som inte fått godkänt i tillräckligt många ämnen.

Det oroar såväl skolchefen Tomas Sjövall som Sveriges Lärares ordförande i Strömsund Marina Wahlström.

– Målet måste vara att alla ska komma in på gymnasiet. Det förvånar oss att siffrorna ser ut som de gör. Det vore tråkigt om det beror på att flickorna tappat ambitionen. De flickor som kommer in på gymnasiet har högre betyg i alla ämnen än pojkarna, säger Marina Wahlström.

”Inga särskilda insatser”

Någon ordentlig analys av Skolverkets siffror har ännu inte kommit igång, Skolverkets riktade stöd ska användas på huvudmannanivå framöver.

– Vi har inte gjort något speciellt för att det ska gå bättre för pojkarna, inga särskilda insatser eller så. Det lutar åt att det är fler tjejer som misslyckats, säger Marina Wahlström.

Skolchefen Tomas Sjövall har även han svårt att glädjas åt pojkarnas ”topplacering”.

– Vi är mer bekymrade över tjejerna. Vår analys är att många av tjejerna mår dåligt. Analysen bygger på resultat från elevhälsan och enkäter där tjejerna i allt högre utsträckning sticker ut.

Enligt Tomas Sjövall beror det på att vuxenvärlden inte tillhandahållit eleverna rätt verktyg för att klara motgångar.

– Det finns en utbredd nedstämdhet bland många av tjejerna men istället för att kämpa på släpper de allt. Vi vuxna har aldrig lärt dem att det går att arbeta även om det känns motigt under perioder.

Skärmar är orsaken

Tomas Sjövall kallar det för förmågekunskap och -utveckling.

– Förmågan att komma igen, reflektera över vad man själv behöver göra för att lyckas bättre saknas.

Och en starkt bidragande orsak är, enligt Tomas Sjövall, mobiler och skärmar. Att bekräftande information om det egna måendet håller nedstämdheten konstant.

– För mindre barn är små saker som att klippa med sax, göra kullerbyttor och stå på ett ben något de inte ens tänker på att de lär sig, men det gör bra saker för självkänslan. Idag kan många inte använda en sax eftersom de föredrar mobilen och utan självkänsla blir det svårt att komma tillbaka när man slår i botten.

Högre ambitioner

Tomas Sjövall menar ändå att flickorna generellt har högre ambitioner än pojkarna i Strömsund.

– De flickor som går gymnasiet har högre betyg än pojkarna som i högre grad söker sig till yrkesförberedande utbildningar. Flickorna går högskoleförberedande program och försvinner härifrån efteråt.

De som inte blivit behöriga erbjuds introduktionsprogram.

– Men även om de till sist hittar tillbaka till studier och yrken har de tappat några år. Det är ett onödigt lidande och väldigt dyrt samhällsekonomiskt, säger Tomas Sjövall.

LÄS MER:

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Olskog om larmsiffrorna: ”Dags att slopa F-betyget”

Jantelag bakom pojkars låga behörighet till gymnasiet

Fyra av tio elever tog sig inte till gymnasiet: ”Gör vad vi kan”