Experten: ”F-gränsen drabbar hela klassrummet”

LÄSTIPS:Sämre skolor på landet än i förorten

”Vansinnigt” anser Roger Haddad (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Han talar om förslaget om sänkta antagningskrav för att komma in på nationella program i gymnasiet.

Så påverkas undervisningen av F 

Men enligt Anna Sjögren, doktor i nationalekonomi som bland annat forskar om skolan vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau), har tanken om att alla ska klara E gjort att stora elevgrupper stänger elever ute från nödvändig utbildning.

– Ingen har kunnat visa att det förbättrar undervisningen, utan det blir ett fokus på att baxa elever över godkäntgränserna. Det innebär också att undervisningen riskerar lägga sig på en för låg nivå för den genomsnittliga eleven, säger hon.

LÄSTIPS Prestationsångest hos elever ökar – så ser du varningssignalerna

Då syntes effekten av behörighetskraven

Det skedde en rejäl minskning i andelen elever som klarade gymnasiet mellan den årskull som började 1997 och de som började därpå, och som påverkades av de nya behörighetskraven.

Anna Sjögren säger att andelen unga med sjuk- och aktivitetsersättning ökade när kraven ökades ytterligare 2011.

Efter 1990-talets skolreformer hänvisades elever med sämre betyg till det individuella programmet, som idag kallas introduktionsprogram. Följden blev enligt Anna Sjögren att andelen studiesvaga som tog gymnasieexamen sjönk från 60 till 35 procent.

Så funkar introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen fungerar alltså inte som tänkt.

– Man hänvisar eleverna där att läsa grundskolematte och svenska tills de storknar, eller tills gymnasieåren är över och de fortfarande inte har en yrkesutbildning. Det är slöseri med tid och med samhällets resurser, säger Anna Sjögren.

LÄS ÄVEN

Därför är Samverkan för bästa skola ovetenskaplig
Skolorna med flest gymnasiebehöriga
Pojkar förlorar i dålig skola