Experten om F-betyget: ”Det måste bort”

På onsdagen var han en av panelisterna på Sveriges lärares seminarium på temat ”Hur får vi ett likvärdigt betygssystem?”. Och han fick medhåll av de andra två. 

Anna Sjögren är docent på IFAU:

– Det är ohållbart att stänga ute elever på det här sättet, det innebär bara en högre kostnad för samhället längre fram. Ge hellre ett ”snäll-E” än ett F, som sågar eleverna vid fotknölarna.

Den tredje panelisten, Nicklas Mörk, högstadielärare i Lindesberg, var där för att bidra med lärarperspektivet:

– Det är helt nödvändigt att vi ser över F-betyget. För oss lärare saknas tydliga kriterier för vad som krävs för att eleven ska komma över gränsen och klara ett E. Kriterierna är olika mellan Lindesberg och Stockholm och de är olika mellan skolor i samma kommun. 

Jörgen Tholin, som är forskare vid Göteborgs universitet, ledde betygsutredningen som kom 2019. Idag talar han om ”ett stort misslyckande” i sin utredning. Han borde ha börjat med att tala med politiker i alla partier, menar han.

– För att möjligen komma runt den låsning som funnits så länge i synen på F-betyget. Högersidan vill ha kvar det medan vänstersidan vill ha bort det, men utan att presentera tydliga förslag på hur man ska stötta elever att klara gymnasiet.

Finns inte i Norge

Själv vill han gärna jämföra med Norge, som saknar ett underkänt betyg. 

– Vad jag vet så är Norge en rätt välmående nation ändå.

På seminariet inledde han med en historisk exposé över betygssystemet som standardiserades förs 1820. Dessförinnan fick universiteten skriftliga omdömen om eleverna, formuleringar drog ner skrattsalvor i publiken när han läste upp dem: 

– En elev kunde ha ”mycket trög fattningsförmåga, men vara arbetsam och sedlig” eller ”ha gott minne, men svagt förstånd”.

Först 1962 infördes normrelaterade betyg, att man jämför elever med varandra. En viss procent elever skulle få en femma, en viss procent en fyra, och så vidare. 

– Systemet fick enormt mycket kritik, ändå överlevde det fram till 90-talet då vi fick dagens målrelaterade betyg.

2011 byttes systemet med MVG, VG etc mot bokstavssystemet A-E, men än idag är betygen kopplade till de mål eleven uppnår. Men vilka mål ge vilka betyg? Anna Sjögren beskrev med en liknelse hur svårt det kan vara:

– Om du hoppar höjdhopp så når du målet om du kommer över ribban, men hur når du målet för säg ett C i en uppsats i engelska? Lärare kan snabbt bedöma om den ena uppsatsen är bättre än den andra, men hur mycket bättre? De är väldigt svårt.

Nicklas Mörk kände igen sig i beskrivningen:

– Elever och föräldrar vill att vi ska berätta konkret vad som krävs för att få ett visst betyg, men det går inte. Det finns inga så tydliga kriterier. 

”Riskerar driva på betygsinflationen”

Han är själv nöjd med sin skolledning, har inte känt någon press att sätta högre betyg, men vet att många kollegor har upplevt det.

– Trycket på oss lärare kan komma både från elever, föräldrar och skolledare. Det riskerar självfallet att driva på betygsinflationen. Jag har fått tårta när betygssnittet ökar, men skolor borde också fästa uppmärksamhet på när det sjunker. 

Studier har visat att betygsinflation är störst i storstäder och i friskolor, men den förekommer lite överallt, berättade Anna Sjögren.

– Under pandemin, då de nationella proven var inställda, ökade betygspoängen kraftigt. Det är uppenbart att skolorna behöver det ankare som NP är. 

Hon beskrev betyg som ”hårdvaluta” och att alla skolor numera har en ”sedelpress” för att kunna locka elever till sig på den tuffa skolmarknaden. 

Detta fokus på betygen har fått andra negativa effekter, slog Jörgen Tholin fast:

– Under utredningen var vi ute och intervjuade elever på olika skolor och aldrig var det någon som talade om kunskaper, alla talade bara om betyg. Det var först när vi besökte en skola i Helsingfors som eleverna berättade om sina nyvunna kunskaper. 

Men trots kritiken mot dagens betygsystem, var alla tre panelister överens om att andra sätt att sortera ut elever till nästa nivå i utbildningssystemet är sämre. 

– Varken intervjuer, arbetsprover eller högskoleprov fungerar bättre än betyg för att hitta de elever som klarar sig bäst på nästa utbildningsnivå, sade Anna Sjögren.