Ett till steg för underkänt nobbas av tunga instanser

Nya betygssteget Fx, som är ett av förslagen i Jörgen Tholins utredning om ett nytt betygssystem, ogillas av bland annat Lärarförbundet. Foto: Colourbox, Johanna Hanno

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Betyg Ämnesbetyg välkomnas av Lärarförbundet men förslaget om ytterligare ett steg för underkänt avvisas.
Det skulle innebära mycket merjobb för lärarna men ha marginell effekt på elevernas motivation, enligt förbundets remissvar som nu har lämnats till regeringen.

Björn Andersson

3 dec 2020

Förslagen i den omfattande betygsutredningen sändes ut på remiss i september. Nu har svaren kommit från organisationer, lärosäten och kommuner. Övergripande förslag från utredningen är att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg på gymnasiet. Ytterligare ett steg ska införas för underkänt. Och kompensatorisk betygssättning ska användas så att inte en elevs sämsta insats blir straffande.

Lärarförbundet ger tummen upp till förslagen om en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg. Tidsplanen att införa det nya betygssystemet från hösten 2024 är rimlig, enligt Lärarförbundet. Men ”professionen måste få den tid och de resurser som krävs för implementeringen.”

Lärarförbundet är däremot kritiska till förslaget om ytterligare ett betygssteg för underkänt (Fx). Ett sådant steg skulle ha marginell effekt på elevernas motivation men det skulle skapa mycket merarbetet för lärarna, skriver förbundet i sitt remissyttrande.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är likt Lärarförbundet tveksamma till förslaget om ytterligare ett underkänt betygssteg i grundskolan och gymnasieskolan. Om dagens system används korrekt så ska elever som fått ett F får tydlig information om hur nära de är ett godkänt betyg, menar organisationen.

LÄS MER: Språk och matte kan få eget betygssystem

SPSM säger också nej till Fx

Även Specialpedagogiska skolmyndigheten säger nej till förslaget att införa Fx. De pekar på risken att elever med funktionsnedsättning tilldelas betyget Fx i större utsträckning än andra elever. Detta på grund av svårigheterna med att anpassa undervisnings- och bedömningssituationerna efter elevernas behov.

När det gäller förslaget om kompensatorisk betygssättning tillstyrks det av Lärarförbundet. Systemet ger lärarna större frihet i betygssättningen.

SKR är tveksamma till den tidsplan som utredningen föreslår. De beskriver den som ”väl optimistisk” mot bakgrund av den kompetensutveckling som behövs för lärare och annan personal och att betygssystemet är en komplex fråga.

LÄS ÄVEN

Mannerheim: ”Ska vi lärare behöva ta den här kampen också?”

Maria Wiman: Betyg i årskurs 4 är så dumt att klockorna stannar