Betygsutredaren: Vi måste pröva nya sätt att tänka

Jörgen Tholin, forskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare bland annat grundskollärare, högskolerektor, universitetsdirektör och statlig betygsutredare, säger att något måste göras med F-betyget.

– Dagens system fungerar inte. Tyvärr har politikerna låst sig och upprepar bara sina gamla argument. Ingen är beredd att försöka hitta nya lösningar eller angripa frågan på nytt sätt. Det är beklämmande. Politikerna kan inte fortsätta stå i varsin ringhörna och vägra röra sig en ­millimeter.

– Högersidan har låst sig med att det måste finnas en godkändgräns. Annars finns det inga krav kvar i svensk skola. Samtidigt har högersidan väldigt få idéer om vad vi ska göra med alla elever som varje år går ur grundskolan utan behörighet att läsa vidare på gymnasiet.

Svaga kunskaper för gymnasiet

Regeringen vill ha fler speciallärare?

– Det kommer att ta väldigt lång tid att utbilda tillräckligt med speciallärare, inte minst med tanke på att vi redan har stor brist på ”vanliga” lärare. Jag tycker att högersidan är rätt tom på idéer.

– Vänstersidan säger å andra sidan lite frimodigt att de vill ta bort betyget F. Men vad händer då när dessa elever börjar på gymnasiet utan tillräckliga förkunskaper?

Vad händer då?

– Redan är det många som klarar grundskolan men som sedan inte har tillräckliga förkunskaper för att klara gymnasiet. Senast var det till exempel nästan 50 procent av eleverna på gymnasiets yrkesprogram som fick betyget F på det nationella provet i matematik.

Kunskaper i matematik brister

– Det är ett magplask utan dess like för svensk skola. Trots det väckte det nästan ingen uppmärksamhet alls när resultaten kom. Hade detta framför allt gällt barn till röststarka och välutbildade föräldrar hade det blivit en stor nyhet och debatt.

Vad bör göras?

– Vi behöver hitta någon typ av lösning som båda sidor av det politiska fältet kan acceptera. En väg kan vara att i större utsträckning än i dag variera intagningskraven till gymnasiets olika program och sedan utforma kraven under gymnasiestudierna efter det.

– Ofta är det matematikkunskaperna som brister hos de elever som i grundskolan inte uppnår gymnasiebehörighet. Samtidigt finns det ett antal yrken som man klarar alldeles utmärkt utan avancerade matematikkunskaper. På dessa gymnasieprogram borde matematikundervisningen framför allt inriktas på att repetera och befästa grundskolans matematik, fokusera på baskunskaperna helt enkelt.

Prövat F-systemet utan resultat

– Detta är bara ett förslag som kan diskuteras. Det gäller nu för alla att fundera på hur vi kan hitta lösningar som många kan acceptera och som är en väg framåt.

Elever som inte uppnår målen får väl skärpa sig och plugga mer?

– De eleverna finns utan tvekan. Men vi har i årtionden prövat F-systemet utan resultat. De har inte skärpt sig.

– Det är dessutom många elever som inte uppnår betyget godkänt av helt andra skäl. Det gäller till exempel elever med neuropsykiatriska diagnoser eller svag intellektuell förmåga. De sistnämna är inte särskolemässiga, men ligger på gränsen. Att säga till dessa barn att det bara är att skärpa till sig är ett hån. Därtill har vi gruppen nyanlända som kan ha svårt med svenska språket.