Betygsexpertens råd: ”Så sätter du betyg i Coronatider”
Betyg Läraren, föreläsaren och biologen Pernilla Lundgren extraknäcker just nu med att analysera Covid-19 prover på Södersjukhuset i Stockholm. I normala fall är hon expert på bedömning och betygssättning och ger lärarna sina fyra bästa råd om betyg i coronatider.
Pernilla Lundgren är utbildad matematik och NO-lärare och har arbetat som gymnasielärare i Stockholm mellan 2003 och 2009. Hon har forskat inom biologi, arbetat på Skolverket med att ta fram de allmänna råden om betyg och betygsättning.
Hon har även arbetat på utbildningsförvaltningen i Stockholm och utformat webbutbildningar om bedömning och betygsättning för Karlstads universitet. I höst presenteras den nya statliga betygsutredningen där hon också haft ett finger med och skrivit en bilaga.
– Jag har arbetat med betygsättning och bedömning i 10 år och föreläser och utvecklar nu webbkurser om betyg och bedömning, säger Pernilla Lundgren.
Pernilla Lundgren har varit med och tagit fram Skolverkets allmänna betygsråd.
Hon säger att det finns en risk att lärare fokuserar för mycket på delarna i kunskapskraven eftersom de blivit så omfattande.
– Systemet uppmuntrar en mekanisk avprickning av kunskapskraven och det finns då en risk att betygsättningen blir väldigt fragmentiserad. Det är viktigt att inte bara titta på delarna utan även helheten. Man kan jämföra med bilkörning. Bara för att man kan utföra olika enskilda moment som att växla eller backa så innebär det inte att man kan köra bil, säger Pernilla Lundgren.
Hon har under den senaste tiden fått många frågor från lärare kring hur man kan tänka kring bedömning och betyg i coronatider.
Betygsexpertens fyra råd:
1. För att kunna sätta så höga betyg som möjligt behöver fokus vara på undervisning och inte på att samla in underlag för betygssättning
Betyget ska spegla nivån på elevens kunnande i ämnet i slutet av terminen eller kursen. Det är förstås viktigt att följa elevernas kunskapsutveckling för att se hur undervisningen fungerar – vad eleverna har svårt för och som kanske måste fokuseras mer i undervisningen. Det kan göras med hjälp av t.ex. kortare digitala avstämningar eller att eleverna får göra en självbedömning – här behövs inte tillförlitligt underlag på individnivå eftersom det (oftast) inte används som betygsunderlag. Att lärare ibland tenderar att samla in onödigt mycket underlag kan bero på att man tror att för ett A måste eleven ha visat A-kvalitet jämt och i förhållande till vartenda litet ord i kunskapskraven. Det är tydligt i allmänna rådet om betyg och betygssättning nu att så inte är fallet, men har inte varit tydligt jämt då Skolverket, och även undertecknad, har visat hur betyg sätts genom att färgmarkera i kunskapskravsmatrisen, vilket kan förstås som att varje ord måste ha belägg för en viss nivå. Så – fokusera på undervisning inte bevissamlande. Precis som i Let´s dance blir de medverkande inte så mycket bättre av fler fredagsfinaler – utan av att öva och träna tillsammans med någon kunnig. Och det som räknas i slutänden är just hur bra de är på att dansa i slutet (i teorin – i praktiken får ju även icke-kunniga rösta och kan ha andra bedömningsgrunder…).
Innehåller kursen moment som absolut inte går att genomföra på distans finns en möjlighet att ta in elever ibland på skolan. Det kan även bli aktuellt på helger och i sommar eller att kursen förlängs till hösten. Om det sista är fallet är det viktigt att eleverna tydligt informerats om det.
2. Tänk till extra noga hur du utformar mer betygsgrundande bedömningssituationer
I normalfallet ska betyget motsvara elevens kunskaper i slutet på kursen eller terminen. I normalfallet har du även mycket information – från både mer formella bedömningssituationer och sådant du sett eller hört i klassrummet. När du allsidigt utvärderar dessa underlag kommer många ofta inte vägas in i betyget p.g.a. att de inte är så tillförlitliga av någon anledning – de kan exempelvis vara äldre eller dåligt utformade. Under pandemin får du troligen färre möjligheter att få syn på elevens kunskaper på ett brett och allsidigt sätt. Det är därför viktigt att fundera särskilt mycket på hur enskilda bedömningssituationer utformas – både till innehåll och form. Vilket kunnande är kursens kärna och hur kan det fångas på ett kärnfullt sätt? Vilka “danser” ger dig en bra bild av viktiga aspekter i ämnet – och hur kan dessa situationer utformas för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att visa sina kunskaper – och på ett tillförlitligt sätt? Måhända behövs både en standarddans och en latindans – men kanske inte fem av varje slag?
Flera lärare vittnar om hur värdefullt det är med muntliga situationer. I språk kan ju eleverna exempelvis få en text att läsa in som sedan diskuteras enskilt eller i grupp vilket ger dig ett brett underlag i förhållande till kursens innehåll och kunskapskrav. Sådana samtal kan vara olika långa beroende på hur mycket eller lite information som behövs för att göra din bedömning tillräckligt säker. Just “tillräckligt säker” är nyckelord – kom ihåg att betygssättning inte är en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning.
Det finns även en möjlighet att genomföra bedömningssituationer i skolan kring moment som är svåra att hantera på distans. För att eleverna då ska ges bra förutsättningar – och för att genomföra det på ett smittsäkert sätt – kan mer information än vanligt behöva ges. Hur kommer det att se ut när eleverna kommer – kommer exempelvis prov att ligga framme? Tryck på att eleverna måste hålla avstånd och inte krama sina kamrater – det kan finnas elever som är oroliga över det. Eleverna kan kanske inte ställa frågor som vanligt till dig genom att viska p.g.a. att ni måste hålla avstånd. Upplys därför om att frågor som ställs måste ställas högt inför alla. Hur samlas prov in osv.
3. Att sätta betyg
Även om undervisningen kanske inte blivit som tänkt eller som normalt – något många lärare förstås vittnar om – finns ingen “coronarabatt”. Kraven är desamma och Anna Ekström har flaggat för att betygen under dessa förutsättningar förstås kan komma att bli lägre än normalt. Något annat vore kanske förvånande? Kraven är alltså desamma även om underlaget troligen är mer begränsat. Istället för fem standarddanser har du kanske bara en eller två. Även om du hade haft fem – som i Let´s dance – så är det ju ändå så att det är hur de tävlande dansar i slutet som väger tyngst – liksom dina elevers kunskaper mot slutet. Och det finns en standard – kunskapskrav – att förhålla sig till och pandemin påverkar inte dessa. Ditt jobb är att avgöra vilket betyg, och kunskapskrav, som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det gör du genom att jämföra underlaget med kunskapskraven och titta både på detaljer och helheten. Apropå detaljer – fundera särskilt vilken vikt ett underlag tillmäts om du gör en värdering i förhållande till en liten del eller detalj i kunskapskraven och utgår från ett underlag som är begränsat eller på annat osäkert. Att göra det handlar inte om att “bortse” från delar utan att göra en professionell bedömning av underlagets validitet och reliabilitet.
När du läser och tolkar kunskapskraven bör du, som vanligt, tolka dessa i relation till syfte, centralt innehåll och hur undervisningen utformats. Det innebär t.ex. att den kunnighet eleven visat kring sådant som ni fördjupat er mer kring i undervisningen av någon valid anledning kommer att väga tungt – om underlaget också är tillförlitligt. Eftersom underlaget troligen kommer vara mer begränsat än vanligt får du kanske närgranska det i mer detalj oftare, då det kan finnas fler elever än vanligt där du tvekar över vilket betyg du ska sätta. Möjligen kan tidigare, tillförlitliga underlag ibland få större tyngd än annars.
Betygssättning är en professionell bedömning och du sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen – det handlar inte om en mekanisk avprickning eller om att gå på “magkänslan”. Och – det finns inget krav på att när du sätter betyg så måste du, förutom att dokumentera betyget, markera olika delar i kunskapskraven i din lärplattform.
4. Informera eleverna om betyg
Enligt skollagen ska läraren på begäran upplysa om skälen för ett betyg – dvs. efter att betyget är satt. Du behöver alltså inte ha “betygssamtal” med alla elever innan betyget sätts. Det kan däremot vara angeläget att informera elever med betyget F (eller streck) eftersom det kan få större konsekvenser för eleverna. Om du ändå inte vill att något betyg ska komma som en överraskning kan du be eleverna att skriva vilket betyg de tror det kommer att bli – och bara ha samtal med de elever där ni gör olika bedömningar.
PODCAST. Kvarsittning: Ska vi ge eleverna en liten ”corona-rabatt” på betygen i år?
