Academedia utreder glädjebetyg – chefer frias från ansvar

Academedia har låtit externa konsulter undersöka om lärare på koncernens gymnasieskolor pressats att sätta glädjebetyg, och om sättet som verksamheten styrs på kan vara en orsak till sådan press.

LÄS MER: Var fjärde lärare pressas av rektor att undvika F-betyg

Det har man gjort genom att intervjua personer på alla nivåer i organisationen, från koncernchef och vd Marcus Strömberg och hans ledningsgrupp, till rektorer och lärare ute på skolorna.

Slutsatserna i rapporten är att ja, i enskilda fall har lärare känt press att sätta för höga betyg, och nej, det går inte att koppla till hur koncernen styrs.

Enskilda rektorers agerande

Det är en bild som stämmer överens med det som Sveriges Lärare inom Academedia ser. Johanna Skullered Svensson är ordförande och hon hoppas att koncernledningen på allvar vill komma till rätta med betygssättningen.

– När vi har upplevt den typen av problem handlar det ofta om enskilda rektorers agerande. Vi har inte någon samlad bild av huruvida man överlag skulle försöka pressa betygen uppåt. Problemet med rektorer som försöker styra finns, det är klart att det gör. Men när vi tar kontakt högre upp i organisationen så upplever vi att man lyssnar på oss, säger hon.

Bakgrunden till undersökningen är att Academedias skolor gemensamt har något större avvikelser mellan elevers resultat på nationella prov och deras betyg än på kommunala skolor, något som koncernens gymnasiechef Jimmy Kjellström menar är ett problem.

– Ja det tycker jag att det är. Och ända sedan den förändrade lagstiftningen kom, där lärare särskilt ska beakta provens resultat, så blir avvikelser ett större problem. Det handlar ytterst om likvärdigheten i svensk skola, säger han.

Orsaken till avvikelserna inte utredd

Någon tydlig förklaring till de systematiska avikelserna i betygen framkommer inte i rapporten. Man lyfter som tänkbara delförklaringar att vissa elever inte presterar som bäst just i ett provsammanhang men lyckas visa sina kunskaper för läraren på andra sätt, och att lärare fokuserar på det kompensatoriska uppdraget snarare än att förbereda eleverna på att skriva prov.

På vilket sätt eller varför dessa företeelser skulle vara mer vanliga inom Academedias skolor än i kommunala skolor framgår dock inte av rapporten.

Merparten av avvikelserna handlar om elever som får ett E i betyg när de skrivit F, alltså underkänt, på det nationella provet. Och det rör sig ofta om elever på de praktiska programmen. Det handlar alltså inte i någon större utsträckning om elever som får höga betyg.

– Min slutsats är att de lärarna inte känner sig tvingade att sätta ett högre betyg, men att man utifrån den breda kunskap man har om eleven kan motivera att sätta ett E snarare än ett F. Det handlar mycket om studievana, provvana. Det kan vara en ganska tuff period för de här eleverna när de nationella proven är i gång, säger Jimmy Kjellström.

”Egentligen så är detta en fluga”

Trots att både konsultfirman bakom rapporten och lärarfacket konstaterar att skillnaden inte verkar kopplad till koncernens policys eller ledningens agerande finns det saker som pekar på att så kanske inte alltid har varit fallet.

I en av intervjuerna som ligger till grund för rapporten säger en skolchef att ”Egentligen så är detta en fluga. Det har flugit upp som en grej nu. Nu har styrelsen blivit intresserade av detta, och så även mina överordnade. Innan har detta inte följts upp. Tidigare har man prisats om man har höga betyg. Man har litat på att de avvikelser som finns har en relevant orsak.”

Gymnasiechef Jimmy Kjellström utesluter inte att det kan ha skett en förändring över tid.

– Om vi tittar tillbaka några år i tiden var allting orienterat kring att vårt viktigaste mål var att alla ska ta en gymnasieexamen. Det måste ju på något sätt balanseras. Om prestation och betyg glider ifrån varandra kan det ju tyda på att vi har styrt för hårt, säger han.

Begränsad underlag i undersökningen

Inom hela Academedia jobbar cirka 18 870 personer, varav runt 3 500 i den granskade gymnasieverksamheten. Konsulterna bakom rapporten har totalt genomfört 35 intervjuer, vissa individuella och andra i grupp.

Hur säkra kan ni vara på att resultaten är representativa?

– Det kan man ju inte vara. Det är ett stickprov man gör. Det kommer säkerligen finnas enskilda individer som känner att de blivit påverkade eller pressade. Där har vi whistleblower-funktioner och vägar att gå vidare, säger Jimmy Kjellström och tillägger:

– Det vi vill veta främst är ju om det finns något systematiskt fel i hur vi organiserar oss som gör att lärare känner sig pressade. Det hade man säkerligen kunnat fånga upp i den här studien.

Facket hoppas på fler undersökningar

Sveriges Lärare ser nu gärna att den här första studien följs upp med en kvantitativ studie, där samtliga lärare får möjlighet att svara på om de känt sig pressade att sätta glädjebetyg.

– Det är positivt att koncernledningen gjort det här arbetet, men det är relativt få lärare som intervjuats i den studien som gjorts nu. Det är superviktigt att betygssättningen går rätt till och vi hjälper ju inte eleverna genom at ge dem snällbetyg.  Som facklig part kommer vi fortsätta att bevaka det här arbetet, säger Johanna Skullered Svensson.

Gymnasiechef Jimmy Kjellström vill inte utlova någon sådan studie, men säger att man planerar att fortsätta följa upp betygsättningen kontinuerligt och komma med nya undersökningar i någon form.

– Det finns alla möjligheter att jobba tillsammans med våra fackliga parter att följa upp det här, säger han.

LÄS MER: Tystnadskulturen – ”Vi måste lyssna på lärarna”
Friskolekoncern backar efter förslag om vinstbegränsning