4 av 10 gymnasielärare oroade över betygen
Betyg Fyra av tio gymnasielärare har i vår uttryckt osäkerhet kring om deras elever i årskurs 3 skulle kunna få fullständiga gymnasiebetyg, enligt en ny Sifoundersökning. Och ännu vet ingen hur det faktiskt kommer att gå.
När regeringen den 18 mars beslöt att stänga ned gymnasieskolorna i Sverige på grund av coronaviruset fick lärarna ställa om till digital undervisning för eleverna i en handvändning. Även om många beskrivit att övergången gick över förväntan så stod det tidigt klart att lärarna skulle få problem med att betygssätta eleverna om de inte hade dem på plats och fick bättre betygsunderlag.
Sifoundersökningen gjordes på uppdrag av Lärarförbundet precis innan påsklovet, då man ville veta hur distansundervisningen påverkade gymnasielärarnas möjligheter att sätta betyg. Det var alltså innan gymnasierna börjat ta in mindre grupper av elever på skolorna igen.
Sifo ställde frågan: Bedömer du att eleverna i årskurs 3 på din gymnasieskola kommer att kunna få slutbetyg/gymnasieexamen? Tillfrågade blev gymnasielärare på både yrkes- och högskoleförberedande gymnasieprogram.
Svårt att hinna i tid
Om man slår samman svaren för lärarna, uttryckte 4 av 10 tveksamhet eller svarade att de inte visste om eleverna skulle kunna få slutbetyg/gymnasieexamen i tid. Drygt 1 av 10 svarade att det skulle gå om terminen förlängdes någon vecka. De som återstod, färre än 1 av 10, ansåg inte att det var möjligt att avgångseleverna skulle kunna få sina slutbetyg/gymnasieexamen i tid.
De nationella proven drogs in redan den 23 mars och Skolverket har fått många frågor kring hur lärare exempelvis ska pröva praktiska moment eller utföra laborationer i NO-ämnena.
Maria Caryll, sektionschef på utbildningssektionen på Sveriges kommuner och regioner, SKR, har varje vecka kontakt med skolchefer och rektorer via olika nätverk.
– De flesta kämpar på för att få in betygen i tid på gymnasierna. Universitets- och högskolerådet kommer inte ändra sitt inrapporteringsdatum av gymnasieelevernas betyg. Men UHR kan öppna databasen en eller ett par dagar i slutet av juni för inrapportering av betyg om några skolor blir sena med betygssättningen på grund av förlängd terminstid eller andra coronarelaterade orsaker, säger hon.
De flesta kommuner räknar, enligt henne, med att få in sina betyg i tid för niorna och avgångseleverna på gymnasiet. Maria Caryll säger att om det blir stora grupper som behöver komplettera på sommarskola för att bli godkända så kan eleverna riskera att inte få sina betyg i tid till ordinarie antagningar utan vara hänvisade till reservantagningarna.
Efter att Skolverket uppmärksammat regeringen på dessa risker meddelade regeringen att de beslutat om förändringar som innebar att gymnasieskolorna, från den 6 april, skulle kunna ta emot mindre grupper av gymnasieelever, för att göra prov och vissa kursmoment på plats på skolorna. Men även ta emot elever i behov av stöd.
– Det är möjligt att den ändringen har bidragit till att underlätta för lärarna att samla in ett bredare och mer varierat underlag, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, som arbetar med betyg och betygsättning på läroplansavdelningen.
”Tack vare lösningsfokuserad lärarkår”
Vissa kommuner har, sedan tidigare år, inrapportering av betyg som kan ligga 2–3 veckor innan avslutning. Lärare har nu på flera håll i landet vädjat till sina arbetsgivare att låta dem arbeta med betygsättning terminen ut och rapportera betygen efter avslutningen. Vissa kommuner har hörsammat detta medan andra hänvisar till administrativa problem.
– Den här perioden kommer att få effekter men inte så stora som lärarna befarade inledningsvis. Det är såklart resultatet av en lösningsfokuserad lärarkår, men också tack vare att vi har haft lyhörda politiker som vidtagit åtgärder, lyssnat in och gjort förändringar i syfte att underlätta och möjliggöra åtminstone en acceptabel nivå, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Hon säger att det är viktigt att inte blunda för konsekvenserna av pandemin. Lärarförbundet har fått signaler från yrkeslärare där många elever förhindrats göra sin APL på grund av corona. Och de eleverna som nu går ut kan ha haft sämre möjligheter att visa vad de går för pga att nationella prov inte kunnat användas:
– Den lurar sig själv som tror att vi inte kommer att ha en coronaeffekt av vårens undervisning och betygsättning. Så kommer det att vara. Desto viktigare är det därför att man gör vad man kan för att underlätta och möjliggöra för slutbetyg, säger Johanna Jaara Åstrand.
Regeringen agerade
Skolverket gjorde en tidig avstämning med landets skolchefer och rektorer någon vecka efter att gymnasierna startat med distansundervisningen. De uppmärksammade regeringen på att avgångseleverna riskerade att inte klara av vissa kursmoment om inget gjordes.
Fredagen den 3 april meddelade utbildningsminister Anna Ekström att regeringen beslutat om förändringar som innebar att gymnasieskolorna, från den 6 april, skulle kunde ta emot mindre grupper av gymnasieelever, för att göra prov och vissa kursmoment på plats på skolorna. Men även ta emot elever i behov av stöd.
– Vi har inte gjort någon uppföljande undersökning som är heltäckande. Nu finns ju möjligheten att samla elever i mindre grupper även om undervisningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen primärt bedrivs på distans i skolans lokaler. Det är möjligt att den ändringen har bidragit till att underlätta för lärarna att samla in ett bredare och mer varierat underlag, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, som arbetar med betyg och betygsättning på läroplansavdelningen.
Den 30 april fick Skolverket i uppdrag att ta fram specifikt stöd till skolorna och lärarna för att underlätta delar av utbildningen som är särskilt svåra att genomföra just nu. Syftet är att underlätta för personal inom skolan (och förskola) att organisera sitt arbete bättre och få en rimlig arbetsbelastning och se till att eleverna kan få sin rätt till utbildning. Det ska finnas på plats den 7 maj.
”Lita på dig själv”
Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, konstaterar att lärare och rektorer självklart har lagar och förordningar att förhålla sig till. Men de får också se vad situationen tillåter och inte fastna i detaljer utan anlägga ett helhetsperspektiv på kunskapskrav och betygsättning.
– Lärarna har inte samma underlag och kanske inte kan fylla alla kunskapskrav på samma sätt som man brukar. Istället för att leta efter det de inte har, är det bra att utgå från det man har, säger han.
Peter Fredriksson, Skolverket. Fotot: Johan Strindberg
Kommer då den här generationens nior och treor att få rättvisande betyg och en likvärdig utbildning i jämförelse med exempelvis de elever som lämnade skolan förra året? I dagsläget kan ingen som Läraren.se intervjuat ge ett klart ja på den frågan.
Peter Fredriksson säger att distansundervisningen fungerar bra och när det inte fungerat så har skolorna fått möjligheten att undervisa och examinera elever i skolan.
– Använd den möjligheten! Då har du som lärare förutsättningarna att ge eleverna undervisning och examinera.
– Jag skulle vilja säga till lärare som är ängsliga för att de inte kan göra som de brukar: Lita på dig själv, det duger säkert. Lita på erfarenheten och ditt professionella omdöme, säger han.