22 viktiga förslag om nya betygssystemet

Den nya betygsskalan är 10-gradig och går från 1 till 10.

Betyg Regeringens utredare Magnus Henrekson har presenterat det nya betygssystemet.
Här är 22 av de viktigaste förslagen ur det nära tusensidiga dokumentet.

Mikael Bergling

19 feb 2025

Tio-gradig betygsskala där betygen 1–3 innebär mindre än godtagbara kunskaper, 4–5 godtagbara kunskaper 6–7 mer än godtagbara kunskaper, 8–9 mycket goda kunskaper och 10 utmärkta kunskaper.
Lärare sätter betyg baserat på egna betygsunderlag. Dessa betyg fungerar som direkt återkoppling till elever och vårdnadshavare.
De lärarsatta betygen utgör grund för beräkning av ett genomsnittligt individuellt betygsvärde (det som i dag kallas meritvärde eller betygspoäng).
Ett genomsnittligt betygsvärde för skolan/gymnasieprogram* (*elever som läser samma program på samma skola) beräknas baserat på elevernas individuella betygsvärden.
Eleverna genomför nationella slutprov i grundskolans årskurs 9 (i 5 ämnen) respektive gymnasieskolans årskurs 3 (5–8 ämnen beroende på program).
Elevens provresultat från samtliga slutprov räknas ihop till ett samlat genomsnittligt individuellt provresultat.
Ett genomsnittligt provresultat för skolan/program beräknas baserat på elevernas individuella provresultat.
Skolans/programmets genomsnittliga betygsvärde jämförs med skolans/programmets genomsnittliga provresultat. Skillnaden utgör grunden för kalibrering.
Elevernas individuella genomsnittliga betygsvärden kalibreras så att skolans/programmets genomsnittliga betygsvärde justeras till nivå och spridning motsvarande skolans/programmets genomsnittliga provresultat.
Elevens kalibrerade betygsvärde (70 %) och elevens genomsnittliga individuella provresultat (30 %) vägs sedan samman till ett meritvärde.
Nationella slutprov genomförs efter att lärarnas har satt sina betyg.
Proven ska genomföras digitalt och bedömas centralt.
För behörighet till gymnasieskolans nationella ska eleven om lägst ha ett genomsnittligt meritvärde på 4.
Lärarna ska vid betygssättningen inte längre utgå från en bedömning av om en elev uppfyller betygskriterierna. I stället ska lärarna vid betygssättningen utgå från en bedömning av hur elevens kunskaper förhåller sig till ämnets syfte, mål och centrala innehåll för de olika stadierna, årskurserna eller gymnasieåren och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Rektor ansvarar för att ämnesvisa bedömningssamråd genomförs och att lärare får tid för gemensamt arbete kring betygssättningen.
Bedömningssamråd ska bidra till samsyn kring vad som är ett relevant betygsunderlag och hur betygskriterier tolkas i relation till ämnets syfte, mål och centrala innehåll.
Meritvärden från komvux på gymnasial nivå föreslås enbart baseras på resultat från nationella slutprov. Lärarsatta betyg kommer dock fortsatt att behövas för att få en gymnasieexamen och för att ge information till eleven och dess framtida arbetsgivare.
Den nya betygsskalan och bedömningssamråden föreslås införas stegvis fr.o.m. höstterminen 2027, medan det nya nationella prov- systemet införs stegvis från och med vårterminen 2028.
I grundskolan och specialskolan synkroniseras ett nytt betygssystem med in- förandet av den tioåriga grundskolan, vilken föreslås införas höst- terminen 2028. Det innebär att den nya betygsskalan kan börja tillämpas höstterminen 2028 för elever som då påbörjar årskurs 8 (det vill säga den nya årskurs 9) och specialskolans årskurs 9 (det vill säga den nya årskurs 10).
I gymnasieskolan införs den nya betygsskalan för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2027.
Meritvärdeskalibrering föreslås införas vårterminen 2030 för elever som den terminen avslutar grundskolans årskurs 9 (det vill säga den nya årskurs 10) och specialskolans årskurs 10 (det vill säga nya årskurs 11) och gymnasieskolans år 3.
För komvux på gymnasial nivå införs nationella slutprov från och med våren 2030.