Så många elever saknar gymnasiebehörighet

LÄS ÄVEN: Lista: De har flest godkända elever

Läsåret 2021/2022 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det är en liten minskning jämfört med pandemiåret 2021/2021.

Därför var betygen högre

– Förra gången var det pandemi och skolsystemet var satt under press. Det var en större osäkerhet kring bedömning och betygssättning och de nationella proven var inställda. Men det är små skillnader i betygsresultaten och därmed ganska stabilt, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.

Av friskoleeleverna uppnår 91,6 procent av niorna gymnasiebehörighet, men 83,3 procent av eleverna från kommunala skolor.

– Det förklaras väldigt mycket med socioekonomiska faktorer, föräldrarnas utbildningsnivå har väldigt stor betydelse och i fristående skolor är det fler elever som har föräldrar med en eftergymnasial utbildning, säger han.

Här är skillnaderna störst

Siffrorna visar också att 93 procent av eleverna med föräldrar som har eftergymnasial utbildning också är behöriga till nationella program. Eleverna som har föräldrar som högst har gymnasieutbildning har en behörighet på 75 procent.

Det råder också stora behörighetsskillnader mellan olika kommuner inom samma region.

I Töreboda är 48,9 procent av eleverna i årskurs 9 godkända i samtliga ämnen. I Härryda är siffran 85.9.

– Huvudmännen måste ha koll på läget, om det är en kommun eller enskild huvudman. De behöver ha koll på sina egna siffror och analysera hur det ser ut, för att kunna sätta in insatser och utveckla verksamheten, säger Tommy Lagergren.

När är läget kritiskt skulle du säga?

– Det är oroväckande att 18 000 elever inte är behöriga. Här måste Skolsverige som land fortsätta jobba för att bryta mönster och motverka skillnader. Vi behöver förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger han.

Detta är problemämnena

Två ämnen sticker ut i statistiken.

I matematiken saknar 11 procent av eleverna betyg. I svenska som andraspråk är siffran 30 procent.

– Vi behöver satsa på de här ämnena, utveckla undervisningen och sätta in stöd i tid.  Om fler elever blir godkända i matematik och svenska som andraspråk skulle fler med stor sannolikhet bli behöriga till gymnasieskolan, säger Tommy Lagergren.

En tidigare studie från IFAU visar att kvalitetsskillnaderna i undervisningen ökar mellan städer och landsbygd.

LÄS ÄVEN: Skolan bättre i storstaden än på landsbygden

– Vi har inte tittat på den nivån, det vi presenterar idag är nationell statistik och tillhandahåller statistik för den som vill att göra lokala analyser, säger Tommy Lagergren.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand konstaterar att läget sett likadant ut under de senaste tio åren.

– Det är förödande för eleverna som inte får chans att nå kunskapskraven, men vi ser också ökade kostnader när unga inte når kraven i skolan. Men det krävs ingen kvantfysik för att förklara varför det ser ut såhär. Vi vet att eleverna har vitt skilda förutsättningar att få en chans.

Därför misslyckas eleverna

En faktor, enligt Johanna Jaara Åstrand, är lärarbristen.

– Det är inte klokt att många elever kan gå hela grundskolan utan att träffa en behörig lärare. Men det är också många lärare som påtalar behov av åtgärder, individanpassningar, specialpedagogiskt stöd, mindre grupper och som får svaret att de saknar resurser. När kringfunktionerna tas bort, klasserna blir större och specialpedagogerna blir färre så försvåras elevernas möjligheter att klara skolan, säger hon.

Och läget påverkar även lärarna personligen.

– Det är klart att varje enskild lärare blir förtvivlad när eleverna inte får chansen, lärarna gör allt och lite till för det stöd och den utmaning eleverna behöver. Men lärarna kan inte bära hela oket. Vi vet att många lämnar yrket eller blir sjukskrivna på grund av sin ohållbara arbetssituation. Många är lärarna som vittnar om förödande konsekvenser av att det saknas pengar, det ska skäras i budget och färre ska ta ansvar för mer, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN: 

Glädjebetyg i fokus – läs vår granskning