Tholin: ”Vi är Europamästare i antal underkända elever”

En femtedel av eleverna i Sverige lämnar årskurs nio utan behörighet till nationella program på gymnasiet, vilket Vi Lärare rapporterat.

I en ny debatt på X, tidigare Twitter, konstaterar förre betygsutredaren Jörgen Tholin att det placerar svenska skolor i en unik position. Som sämst i Europa.

Underlaget kommer från Utbildningsöversikten 2021, en EU-sammanställning som bygger på siffror från rektorers inrapportering till OECD i samband med Pisa 2018. 

– Vi underkänner dubbelt så många som Estland och fem gånger fler än övriga EU, säger Jörgen Tholin, docent vid Göteborgs universitet och tidigare betygsutredare, som uppmärksammat siffrorna på X, tidigare Twitter.

”Våra elever inte dummare”

Att svenska elever skulle vara mindre begåvade, eller svenska lärare sämre, avfärdar han helt.

– Vi har inte dummare elever, vi satsar mycket på skolan. Vi har färre lågpresterande elever än andra länder, säger Jörgen Tholin, som refererar till en artikel i Science Direct.

Orsaken till den svenska situationen är, enligt honom, de högt ställda kraven.

– Generellt så tror jag att målen är skrivna utifrån en önskan vad eleverna bör kunna vad när de går ut nian, i stället för en genomgång vad som är rimligt, säger han.

”Har fortsatt sedan 1994”

Själv var han lärare när de målinriktade betygen infördes.

– Lärare frågade vad som skulle hända med elever som inte blir godkända, och svaret var att alla skulle bli det. I stället slås 20 procent av eleverna ut och det har fortsatt sedan 1994, säger han.

Den nya betygsutredningen ska redovisas den 21 februari 2025, och i uppdraget ingår att se över betygssystemet, bota glädjebetygen, och jämföra för- och nackdelar med det svenska systemet jämfört med andra länder.

– Låt oss inspireras av Finland, där 0,6 av eleverna på grundskolan är underkända. Norge har inget underkänt betygssteg, men de två länderna har ändå skolsystem som är fungerande. Vi kanske skulle kika på hur de gör, säger Jörgen Tholin.

Vill slopa F-betyget

Han är fast förespråkare av att slopa F-betyget. Något som skolminister Lotta Edholm (L) hittills vägrat. I en intervju med Vi Lärare säger hon att kraven inte är för högt, men fel ställda.

– Men vi måste fundera på hur vi gör sedan. Då och då säger vi att vi ska satsa mer på speciallärare, lägga mer resurser, se över lärarutbildningen. Allt detta har vi gjort och fortfarande sticker vi ut så här. Då måste man börja fundera på om vi ställer rätt krav, säger Jörgen Tholin.

Och avslutar:

– Jag har aldrig träffat någon som kan förklara vad gott det har gjort svensk skola eller vad som blivit bättre av att vi under ett trettiotal år underkänt en femtedel av eleverna. 

LÄS ÄVEN:

Fördubblat antal obehöriga elever: ”Stängs många dörrar”

DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan