Så ändras reglerna för betygssättning i höst

Den 1 juli träder ett antal nya lagar och regler i kraft som påverkar skolan från och med höstterminen, se hela listan här.

En av de mer uppmärksammade förändringarna är införandet av kompensatorisk betygsättning i grund- och gymnasieskolan. Det går ut på att elever inte längre måste checka av varje specifikt kunskapskrav för att uppnå en viss betygsnivå, utan att läraren i stället gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper. Tanken är att komma bort från att elevens sämsta prestationer ska definiera betyget, och att en lärares totalbedömning ger en mer rättvisande bild av elevens kunskaper i ämnet.

– Den nuvarande regeln har varit svår att acceptera för både lärare och elever. Paradexemplet har varit den här eleven som når A i alla delar av ett ämne utom ett, där det blir E. Då kan betyget aldrig bli högre än D. Det tycker inte många är rimligt, säger Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och utredaren bakom regeringens betygsutredning som först föreslog ändringen.

Han berättar att han under arbetet med betygsutredningen träffade på just en sådan elev.

– Hon hade fått A i alla andra delar av idrott och hälsa, men inte kunde lära sig dansa. Så hon fick betyget D idrott. Det tycker jag är svårt att försvara.

Inte helt okontroversiellt

Det finns kritik mot förändringen från de som menar att mindre fokus på yttre mätpunkter och mer fokus på den enskilde lärarens bedömning ökar risken för betygsinflation.

Läs mer: Nicklas Mörk sågar nya betygsreglerna

Men Jörgen Tholin köper inte den analysen. Han delar bilden av att betygen kommer att bli högre med de nya reglerna, men menar att de högre betygen bättre stämmer överens med vad eleverna faktiskt presterar.

– Glädjebetyg och betygsinflation är begrepp som ofta används i sammanhanget. I de fallen handlar det om att man sätter högre betyg än det finns täckning för enligt reglerna. Men om vi ändrar reglerna så att fler får högre betyg, så kan det ju inte kallas för något sådant. Det här speglar mer vad elevens kunskaper är värda, säger han.

Ett annat problem med det system som nu försvinner är enligt Jörgen Tholin att det inte tillämpats på samma sätt överallt, vilket lett till olikvärdiga bedömningar.

– Många lärare har strikt hållit sig till regeln att samtliga kunskapskrav ska vara uppfyllda, medan andra inte har gjort det. De har inte kunnat ta på sitt lärarsamvete att sätta ett lågt betyg på en elev som är högpresterande i allt utom något moment, säger han.

En avlastning för lärarna

Den andra förändringen är att kravet på lärare att ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygssättning tas bort. På sina håll har den lett till att elever oombedda lämnat in många sidor med skriftliga arbeten tätt inpå betygsättningen i ett försök att höja sitt betyg. Då lärarna är skyldiga att ta hänsyn till all tillgänglig information har de tvingats gå igenom materialet vilket lett till en ohållbar arbetsbelastning.

Enligt Jörgen Tholin har även motsatsen förekommit – att lärare sent på terminen lagt på elever att komma in med extra uppgifter för att höja sina betyg.

– Det har varit ett större problem på vissa skolor än på andra, beroende på vilken kultur som har utvecklats. Det har gällt på de högskoleförberedande programmen, och framför allt bland högpresterande elever, säger han.

Sammantaget ser inte Jörgen Tholin de kommande förändringarna som jättestora för lärarna. I stället blickar han framåt.

– Den stora förändringen kommer ju senare när vi går över till ämnesbetyg på gymnasiet. Det här är mer av en justering av regelverket.

Övergången till ämnesbetyg på gymnasiet ska ske till höstterminen 2025.