Ny rapport pekar ut betygsinflation på friskolor – ”Snedvridning”

Närapå en av tre gymnasieelever går idag i en fristående gymnasieskola. I den dagsfärska rapporten ”Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor” presenteras resultaten av nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson undersökning av vilka effekter det har för den enskilda eleven att gå i en fristående gymnasieskola.

En sådan effekt är att jämfört med elever på kommunala gymnasieskolor får friskolelever oftare ett högre betyg än vad resultatet i nationella prov pekar på.

– Liksom tidigare forskning finner vi tecken på generösare betygsättning i friskolor, särskilt i de som drivs i aktiebolagsform eller har låg andel lärare med pedagogisk utbildning, säger Karin Edmark, docent vid Stockholms universitet.

Andra effekter som rapporten pekar på är:

• Gymnasieskolor med låg andel behöriga lärare sätter särskilt höga betyg.
• Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala.
• Gymnasieskolor som bedrivs i aktiebolagsform sätter särskilt höga betyg.

Friskoleeleverna får dessutom bättre resultat på de nationella proven i svenska och engelska, men inte i matematik. Det skulle enligt forskarna kunna bero på att lärarna har större frihet att göra en egen bedömning av proven i svenska och engelska än i matematik.

– Om friskoleelever betygssätts mer generöst innebär detta att urvalet till högre studier snedvrids. Det är ett problem som förtjänar att tas på allvar med tanke på att individer kan bli antagna till utbildningar de inte kan slutföra, säger Lovisa Persson, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Högskolan Kristianstad.

Betygsinflation ett utbrett problem

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund, pekar på att betygsinflation förekommer hos alla huvudmän och välkomnar reformer som stramar upp betygssystemet.

– Du har betygsinflation även på kommunala skolor. Jag ser inte betygen som en friskolefråga utan som en fråga för alla skolor. Det skulle behövas en skärpning med tydliga kunskapskriterier så att man bättre kan göra en rättvis bedömning av elevernas kunskaper, säger hon till Skolvärlden.

Så motsatsen till den samlade bedömning lärarna ska göra från och med den här hösten?

– Nja både och. Det finns motsättningar i dagens system. Man ska utgå från resultaten på de nationella proven. Ser du sedan en risk att en elev inte kommer att uppnå godkänt ska du ta till allt för att inte det ska ske. Lyckas man då att höja elevens nivå framställs det ibland i debatten som att du har satt glädjebetyg, Men det kanske i själva verket handlar om att du har lyckats åstadkomma just det som staten vill att du ska, säger Ulla Hamilton.

Medan hon vill bredda diskussionen till att handla om betygsinflation och betygssättning på alla skolor oavsett huvudman, menar Pontus Bäckström på Lärarnas Riksförbund att det finns goda anledningar att anta att de skillnader som rapporten lyfter fram beror på en högre betygsinflation just inom friskolorna.

– Om man tittar på hårda fakta så vet vi att fristående skolor som grupp har lägre andel behöriga och färre erfarna lärare, lägre grad av fortbildning och fler lärarlösa lektioner än kommunala skolor. Då ligger det nära till hands att tro att det handlar om betygsinflation snarare än någon annan helt okänd faktor som ska förklara skillnaden, säger han.

Behörighet ett skydd – ingen garanti

Rapporten tyder också på att ju lägre andel behöriga lärare en skola har, desto högre är risken för betygsinflation.

– Behöriga lärare visar sig vara en återhållande faktor, precis som de nationella proven är en återhållande faktor. Men i det system vi har skapat så är ingen av dem någon fullständig garant för att det inte förekommer betygsinflation. Det är väldiga krafter som jobbar mot dem, säger Pontus Bäckström.

De krafter som verkar för ökad betygsinflation menar han är konsekvenserna av ett skolsystem som präglas av konkurrens och marknadstänk. Det systemet skapar press på lärare att höja betygen från såväl vårdnadshavare som ledning och skolans ägare.

– Central rättning av nationella prov är väl en god idé. Men det kommer inte åt grundproblemet som är vad konkurrens och marknadstänk gör med skolsystemet. Och det påverkar även kommunala skolor som verkar i en lokalt konkurrensutsatt marknad, säger Pontus Bäckström.