Nicklas Mörk sågar nya betygsreglerna: ”Sista dödsrycket”
Betyg
Till hösten ändras reglerna för betygsättning med målet att uppnå mer likvärdiga betyg. Men ämnesläraren Nicklas Mörk tror inte att förändringarna kommer att ha avsedd effekt.
– Det här öppnar snarare dammluckorna för ännu mer betygsinflation, säger han.
Den huvudsakliga nyheten i det system för betygssättning som tas i bruk till höstterminen är att kravgränserna för betygen D-A görs mindre skarpa. Kunskapskraven ersätts av betygskriterier som ska stötta läraren i att göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper. Betygsnivån bestäms utifrån den bedömningen snarare än genom att bocka av specifika kunskapskrav för varje betygsnivå.
Ämnesläraren Nicklas Mörk har läst på vad som kommer gälla i höst, och han är oroad över formuleringen ”sammantagen bedömning”.
– Det är ett sätt att visa att man litar på lärarna, och det i sig är ju bra. Och hade hela betygssystemet sett annorlunda ut hade det kunnat fungera, men nu ser jag det som sista dödsrycket för det här betygssystemet, säger han.
Lägger hela ansvaret på enskilda lärare
Hans kritik går ut på att formuleringen möjliggör ännu fler individuella tolkningar av vad en elev egentligen ska kunna för att uppnå en viss betygsnivå, något som redan idag anses leda till ojämlik betygsättning och betygsinflation.– Man lägger hela frågan om likvärdighet i knät på varje enskild lärare. Det tror jag inte fungerar. Det är som att ge en ensam nationalekonom ansvaret att lösa fattigdomen i världen, säger Nicklas Mörk.
Samtidigt är han lika kritisk till tanken att formulera kunskapsnivåer på det sätt som dagens kunskapskrav syftar till. I praktiken består betygsättning alltid av en kombination av att titta på specifika delar i ett ämne och lärarens professionella helhetsbedömning, menar han.
– Oavsett vilken princip man vill ha så är ju betygssättning alltid både delar. Just nu vill man ha övervikt åt det här håller. Regeringen tror att man ska kunna komma till rätta med systematiska fel och avvikelser i betygssättningen på det här sättet, men det öppnar snarare dammluckorna för att sätta nästan vilka betyg som helst.
– Jag menar att vi behöver gå vidare och ordentligt utreda förslagen i Skolverkets utredning. Deras förslag på betygssättningsmodeller som slutprov i ämnen eller modererade betyg är de enda möjligheterna jag kan se att komma tillrätta med betygsinflationen och reglera nivåerna nationellt, säger Nicklas Mörk.
Den hårda gränsen med specifika kunskapskrav ligger fast för betyget E, eller godkänt inom vuxenutbildningen. Förändringarna i skollagen som slår fast de nya reglerna för betygssättning gäller från och med 1 juli 2022.
Förändringen i korthet
- En ny princip för betygssättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
- Begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts.
- Begreppen kunskapskrav och kravnivåer ersätts av begreppet kriterier för bedömning av kunskaper i de skolformer och årskurser där betyg inte sätts.
- För betygen C och A behöver elevens kunskaper inte motsvara samtliga delar av betygskriterierna, utan läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper.
- Betygen B och D sätts om läraren sammantaget bedömer att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A och C respektive C och E.
- För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom vuxenutbildningen.
