IES-lärare: ”Vi pressades att sätta högre betyg”

När Skolinspektionen nyligen granskade 30 skolhuvudmän framkom att över hälften av skolorna inte gör tillräckligt för att komma till rätta med glädjebetyg. Samtliga huvudmän, däribland IES, ansvarar för minst en skola där slutbetygen under en femårsperiod var väsentligt högre än på de nationella proven.

Flera lärare på IES i Kista och Huddinge som SVT varit i kontakt med säger att man pressats att sätta höga betyg av både skolledning och elever. Lärarna berättar också om att elever fått tillåtelse att använda mobiltelefoner och läroböcker i provsammanhang.

– Det är något som jag aldrig hört talas om förrän nu. Vi har strikta regler om mobilförbud, säger Jessica Fryksten som är lärare på IES i Gävle.

Ändrade till godkänt

En lärare berättar för SVT hur hen underkänt elever men att skolledningen därefter ändrat betygen till godkänt, och en annan lärare säger att situationen ledde fram till att han valde att säga upp sig från skolan.

– När jag såg det här tänkte jag att jag hört om sådant här då och då från olika skolor och att nu är det dags att göra en medlemsundersökning. Då kan vi få reda på om det handlar om ett fåtal skolor eller om det är ett utbrett problem. Sker det på vissa skolor eller på många?

Under ett möte med skyddskommittén föreslog Jessica Fryksten nyligen att man borde göra riskbedömningar på varje skola om just betyg.

– Vem kontaktar man om man utsetts för press från elever, föräldrar eller ledning? När det är elever eller föräldrar är det så klart en ledningsfråga. Om det är ledningen själv, vem vänder man sig till då? Det är bra att det här kommer fram, säger hon.

˝En vara man köper”

I Skolvärldens artikel om Skolverkets granskning konstaterade LR-ordföranden Åsa Fahlén att lärare ibland utsätts för betygspress:

– Det är också det här att lärare är utsatta för påtryckningar. Kunskap har blivit en vara man köper. Det är ju inte så det fungerar, men där finns en inbyggd problematik i systemet.

SVT har träffat en före detta IES-elev, Joakim, som förklarar att han fick för höga betyg på IES Huddinge. Trots en frånvaro på över 50 procent fick han A eller B i nästan alla ämnen. Joakim är kritisk, dels till att skolan inte noterat hans höga frånvaro, och dels till att han fått betyg som inte motsvarade hans kunskaper.

– När jag kom till gymnasiet, jag gick på en naturkunskap- och matematikfokuserad linje, märkte jag att jag verkligen inte låg på nivån som mina klasskamrater gjorde. Så jag behövde lägga ned en del arbete för att hamna på snittnivå. Jag kände att varför har jag fått de här betygen och trott att jag kan det här när det faktiskt inte stämmer, säger Joakim.

”Ingen vill vara ombud”

Jessica Fryksten förklarar att sedan IES ombud i Huddinge slutade i vintras har LR svårt att få fram en ersättare.

– Det säger också något när ingen vill vara ombud. Vi vill ha ombud på alla skolor för att få koll på hur det fungerar där.

Annakarin Johansson Sandman är Head of Academics på IES. Hon säger till SVT att hon inte känner till uppgifterna.

– Det här är en beskrivning som vi inte känner igen, men om det är så här det har gått till så är det verkligen inte bra. Vi jobbar kontinuerligt med våra skolor för att de ska sätta korrekta betyg.

”Ska speglas i slutbetygen”

I sin granskning noterar SVT att IES Kista, 2019, gav 74 procent av eleverna i åk 9 ett högre slutbetyg i matematik än vad eleverna fått på nationella provet. Annakarin Johansson Sandman förklarar att skolan arbetat med att jämna ut skillnaden:

– Det är oerhört viktigt för oss att betygsättningen sker på ett korrekt sätt och att betyget på nationella provet speglas i slutbetygen.