Var tredje lärare är obehörig

Andelen grundskollärare med legitimation fortsätter att minska. Förra läsåret var det 70,1 procent med legitimation mot 70,5 procent läsåret innan.

Det är den lägsta siffran sedan legitimationskravet slog igenom helt läsåret 2015/2016. Då hade 72,7 procent av grundskollärarna legitimation.

Samtidigt som behörigheten minskar ökar behovet av nya lärare. Enligt Skolverkets senaste prognos behövs 69 000 nya lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster fram till 2023.

Det är en myt att ­lärare är mer missnöjda än andra yrkesgrupper

De lärare som kommer att ta examen räcker inte för att möta behoven. Tvärtom. 2033 kommer det att saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare, enligt samma prognos.

– Man får hoppas att den här prognosen inte slår in, säger Filip Nilsson, undervisningsråd på Skolverket.

Men de senaste behörighetssiffrorna bekräftar Skolverkets mörka prognos. Antalet lärare med legitimation har minskat i 156 av Sveriges 290 kommuner, medan det har ökat i 132 kommuner läsåret 2019/2020.

Skillnaderna mellan behörigheten i kommunerna är mycket stor. Storfors, toppar precis som i fjol, med 89,6 procents behörighet. Jokkmokk har övertagit bottenplatsen, 43 procent, från Ljusnarsberg, som är den kommun som ökat behörigheten mest, plus 17,3 procentenheter. Största behörighetsraset har Malå råkat ut för, minus 16,4 procent.

När det gäller ämnesbehörigheten toppar svenska och matematik, med runt 80 procents behörighet. I teknik och svenska som andraspråk är varannan lärare obehörig.

LÄS MER: LISTA: Se lärarbehörigheten – ämne för ämne

Många kommuner lyckas inte locka en enda legitimerad lärare i vissa ämnen. 31 kommuner saknar behöriga lärare i franska och tyska. Det finns heller inga behöriga lärare i spanska, hem- och konsumentkunskap och svenska som andraspråk i många kommuner.

Enligt Skolverket kommer ­lärarbristen att vara störst på ämneslärare i årskurs 7-9, grundskollärare årskurs 4-6 och yrkeslärare.

De främsta orsakerna till den stora lärarbristen är:

• Befolkningsökningen. Sverige växer så det knakar och antalet skolbarn har ökat kraftigt, både på grund av högre födelsetal och ökad invandring.
• Pensionsavgångar. Stora kullar med 40- och 50-talister har lämnat skolan de senaste åren.
• Avhoppen. Närmare 40 000 med lärarexamen jobbar inte i skolan.
• Lärarnas status och arbetsmiljö. Larmrapporter om en tuffare arbetsmiljö där lärarna ifrågasätts av både elever och föräldrar får en del att välja andra utbildningsvägar.

Under flera år har antalet utbildningsplatser ökat för att råda bot på lärarbristen. Något som ifrågasätts från flera håll, eftersom många lärarlinjer inte håller måttet.

Det visar också de granskningar som UKÄ, Universitetskanslersämbetet gör löpande. Av 103 granskade ämneslärarutbildningar på 27 utbildningsorter fick 44 underkänt i februari.

– När det gäller svenska och matematik bedömdes över hälften av utbildningarna ha ifrågasatt kvalitet, säger Emma Wimmerstedt, senior utredare på UKÄ, som menar att det också finns en lärarbrist på lärarutbildningarna.

– Vad man såg återkommande på de utbildningar som fick ifrågasatt kvalitet är att det inte finns tillräckligt med ­personal, i bland annat ämnesdidaktik.

Vad händer med de underkända ­utbildningarna?

– De får ett år på sig att åtgärda bristerna.

Om bristerna finns kvar kan UKÄ återkalla examenstillståndet. Men det är ganska ovanligt.

Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson, tycker att 103 ämneslärarutbildningar är för mycket. Det är bättre att ha färre linjer på färre orter, tycker han.

– Det finns en kritisk massa man måste uppnå för att skapa en forskningsmiljö och ha tillgång till all kompetens. Samlas utbildningarna på färre orter stärks kvaliteten. På kort sikt är jag beredd att betala priset med färre lärare. På lång sikt höjs statusen på lärarutbildningen och fler utexamineras, säger Roger Haddad.

Trots att behörigheten fortsätter att minska ser Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson positiva trender:

– Vi ser att fler återgår till läraryrket och att en större andel stannar kvar. Det är glädjande. Att lärare mer än andra yrkesgrupper skulle vara missnöjda med sitt arbete är en myt. Lärare trivs och upplever arbetet som meningsfullt. Över 90 procent av svenska lärare är nöjda med sitt arbete visar en stor internationell studie, säger Peter Fredriksson.

Även Björn Åstrand, universitetslektor vid Umeå universitet och erfaren skolutredare, vill nyansera bilden av en skola i kris.

– Det finns en överdriven kritik mot skolan. Det blir inte en attraktiv arbetsplats när alla pratar ner skolan och inte visar respekt för lärare och skolledare, säger Björn Åstrand som menar att det krävs stora insatser för att ge lärare och skolledare bättre förutsättningar och för att göra skolprofessionerna mer attraktiva.

Lyckas inte Sverige få upp lärarbehörigheten och höja undervisningskvaliteten drabbas alla, menar Björn Åstrand.

– Om kvaliten på undervisningen sjunker får vi problem med lägre kompetens i arbetslivet och näringslivet. Sveriges konkurrenskraft försämras och hela samhället påverkas negativt.

– Människor kommer att få ett sämre liv, helt enkelt.

LÄS ÄVEN

Lärarförbundet: Så minskar vi lärarbristen

7 förslag hur man löser lärarbristen

Allt fler obehöriga svensklärare

Bli behörig – och höj din lön