
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Behörighet När lärarna erbjöds struktur och förutsättningar att utföra sitt jobb på Tjärnaängskolan så ökade lärarbehörigheten från 35 till 95 procent på tre år. Och Skolinspektionens tuffa kritik försvann.
Hösten 2018 hade Jenny Sandelin knappt landat som ny rektor på Tjärnaängskolan/Solviksskolan i Borlänge innan Skolinspektionen gjorde tillsyn.
– Vi fick nedslag på 16 av 17 punkter och jag måste nästan säga att jag tycker att Skolinspektionen gjorde fel när vi fick godkänt på den 17:e punkten som var bedömning. Skolinspektionens besök var det bästa som kunde hända mig som ny rektor på skolan. Vi fick svart på vitt vilka problem vi hade och sedan var det bara att kavla upp armarna och börja jobba, säger hon.
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Jenny Sandelin hade varit rektor på andra skolor innan Tjärnaängskolan. Hon visste att skolan hade brottats med låga resultat i många år. Skolan låg i ett socioekonomiskt utmanande område. Men hon tyckte att jobbet skulle bli jättespännande.
– När man träffar kollegor från andra delar av Sverige så brukar de höja på ögonbrynen. Området har inte haft ett så himla bra rykte, säger hon.
Men hon märkte att det fanns en stolthet och kärlek till skolan bland många anställda.
Lärarbehörigheten på skolenheten låg kring 35 procent när hon tillträdde hösten 2018 vilket var långt under snittet för Borlänge kommuns grundskolor. Även kunskapsresultaten i Tjärnaängskolan var låga.
– Det var ett ganska problematiskt utgångsläge, utmanande, så vi fick dra ett streck och börja om från grunden helt enkelt och bygga strukturer och system som fungerade, säger Jenny Sandelin.
Det behövdes en tydlig struktur som gjorde det möjligt att hitta arbetssätt som fungerade för lärarna. Jenny Sandelin säger att det handlade om allt från att skapa scheman som fungerade till tid för personalen att mötas för exempelvis kollegialt lärande.
De behövde förutsättningar, stöd och rutiner för att kunna sätta fokus på undervisningen och på elevernas kunskapsresultat och välbefinnande.
I dag är behörigheten för de 34 undervisande lärarna nära 95 procent och elevernas kunskapsresultat är sakta på väg upp.
– När det gäller lärarna i fritidshemmet kan vi inte stoltsera med några 95 procent. Där har vi kämpat hårt men det är otroligt svårt att få behöriga lärare i fritidshem, säger hon.
De senaste åren har varit intensiva. Skolinspektionen har varit en ständig följeslagare på vägen. Efter inspektionens första besök hösten 2018 fick Tjärnaängskolan ett år på sig att rätta till problemen.
– Efter ett uppföljande besök hösten 2019 fick vi vårt slutgiltiga besked våren 2020 strax innan corona. Då hade vi grönt ljus på allting och det firade vi på hela skolan med tårta, säger hon.
Det är inte alltid som Skolinspektionens besök välkomnas med så öppna armar som på Tjärnaängskolan men Jenny Sandelin säger kort och gott:
– We love them!
Jenny Sandelin har inte erbjudit sina nyanställda lärare högre löner än andra skolor i kommunen. Hon tror snarare att framgången med att rekrytera lärare beror på de faktiska förändringarna som gjorts på Tjärnaängskolan och att de spritt sig till både före detta anställda och andra lärare.
Läraren Sara Rapp tycker att hon får vara "så mycket lärare" på Tjärnaängskolan. Foto: Privat
– Jag pratade idag med en av mina lärare, Sara Rapp. Hon sa att det är så fantastiskt roligt att arbeta här för att hon får vara ”så mycket lärare”. Hon beskrev det som att hon måste vara delaktig i elevernas kunskapsbildande på ett djupare plan än på andra skolor, säger Jenny Sandelin.
Att många lärare är så djupt intresserade och engagerade i sitt yrke speglas i det uttalandet tror Jenny Sandelin.
– Läraryrket är ju en profession som är otroligt komplex och mångfaldig. Det finns så otroligt många dimensioner i yrket och jag tror att det var det hon ville förmedla att man får utlopp för det på vår skola, säger Jenny Sandelin.
Även om lärare ofta är ensamma ledare i klassrummet så poängterar Jenny Sandelin att det är viktigt att ge förutsättningar för att öppna upp kollegiet. Ge lärarna tid till att tänka tillsammans kring vad som är svårt i ett specifikt ämne och hur de kan lära ut det som är svårt.
– Man måste tänka ända in i kaklet. Vi har jobbat med att skapa en bredd kring en allmändidaktisk del. Våra system och strukturer har varit i fokus men vi har även arbetat med innehållet i lektioner och undervisningen utifrån många olika aspekter i ett kollegialt samarbetssystem, säger hon.
Men det blir ingen förändring, säger hon, ifall inte var och en får tid att utveckla den gemensamma tanken till sin egen förståelse utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas
Idrottsläraren Nderim Rexhepi har återvänt till Tjärnaängskolan: "Vi är som en familj". Foto:Privat
Idrottsläraren Nderim Rexhepi, är en av dem som har återvänt till skolan. Han arbetade 8 år på Tjärnaängskolan innan han 2016 bytte arbetsplats. Men nu är han tillbaka på skolan både som lärare, skyddsombud och lokalt facklig för Lärarförbundet.
– Hitintills har jag inte ångrat mig en sekund. Jag tror att många nya har hört rykten om förändringarna och det har skapat en kedjereaktion och en positiv bild. Skolans personal och ledning har verkligen lagt ned jättemycket jobb på att förändra skolan, säger han.
Nderim Rexhepi ser skolan som sitt andra hem. Han älskar atmosfären bland personalen och eleverna.
– Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas. Det är svårt att med ord beskriva vad som gör den här skolan så unik men vi är som en familj, säger han.
Det senaste året har lokalsituationen på Tjärnaängskolan varit extra besvärlig efter en stor brand i maj 2020 då nästan halva skolan brann ned inklusive idrottshallen. Sedan dess har stora delar av undervisningen skett i provisoriska modulbyggnader inför flytten till Paradisskolan. Om sex veckor flyttar Tjänaängskolan med 200 elever i F-2 och Solängsskolan med 200 elever i åk 3-6 in i den nya skolbyggnaden.
Nderim Rexhepi säger att många elever och lärare längtar efter att få flytta in i den nya skolbyggnaden Paradisskolan. Den ligger ett par hundra meter från Tjärnaängskolan, mitt i bostadsområdet Tjärna ängar.
Runt om i Sverige har många kommuner stängt skolor i utsatta områden, bussat elever till andra skolor eller byggt nya skolor i de centrala delarna av kommunerna. Men i Tjärna ängar blir skolan kvar ”mitt i byn”. Eleverna som bor i området har dagligen kunnat se hur deras nya skola växer fram. Och nu återstår i princip bara lite trädplantering och att färdigställa skolgården. Jenny Sandelin säger att det finns dubbla känslor för den gamla skolbyggnaden bland elever och personal.
– Man säger att det sitter mycket kärlek i väggarna här men det sitter mycket annat också måste jag säga. Det har varit en ganska eländig skola så det är dags för en ny modern skola där det verkar finnas de allra bästa förutsättningarna för våra elever. Det kommer också att finnas ett allaktivitetshus där som är öppet med aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Nu är vi mitt i planeringen och längtar till flytten, säger hon.
1. Våga se vad skolan faktiskt inte kan. Plocka upp de delarna, skapa förändring och gå till botten med dem.
2. Äg dina processer och din förändringsprocess
3. Skapa förutsättningar för förändring och förståelse för förändring i personalen och sätt fokus på rätt saker. Vi har valt att lyfta upp undervisning som det absolut viktigaste. Sätt lampan på kärnuppdraget - undervisningen.
4. Ha alltid eleven i fokus. Längst en sådan här väg får man ibland påminna sig om: Vem är vi här för? Vad är det faktiskt vi ska göra?
Och vi är självklart här för att eleverna ska få de allra bästa möjligheterna att nå sina resultat.
LÄS ÄVEN
Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero
Behöriga Anjuli sökte 50 jobb: ”Chockad”
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Digitala nationella prov 4 000 elever och anställdas personuppgifter läckta – Integritetsskyddsmyndigheten inkopplad.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det vore en stor vinst för både lärare och elever”, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Digitala nationella prov Har föreslagit granskning av Haverikommissionen: ”Lever i det förgångna”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Digitala nationella prov Letar efter orsakerna – ”Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen”.
Lärarutbildning ”Studenterna ska få en bredd av erfarenheter från verkligheten” säger Adam Kedert.
Lärarutbildning Att ta sig an en student innebär inte bara extraarbete – det är en chans att utveckla sig själv.
Krönika ”Tänk om Skolverket kunde göra vad fasen som helst för att mildra skadan av detta vettlösa tids- och pengaslöseri.”
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.
Krönika ”Bo Jansson har bokstaverat det vi andra har gormat oss hesa om i flera år.”