”Vi gynnas om staten tar över huvudansvaret”
Bästa skolkommun
Majoriteten av lärarna vill att staten tar över ansvaret för skolan, enligt en undersökning från Lärarförbundet.
– Vi som jobbar i kommuner med dålig ekonomi skulle absolut gynnas av att staten tar över huvudansvaret, säger Annika Ärlsjö, Lärarförbundet Färgelanda.
LÄSTIPS Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen
Färgelanda har sparat 11 miljoner kronor på skolan de senaste åren, och personalstyrkan har minskat med ett tjugotal personer. I undersökningen om landets bästa skolkommuner hamnar de i mitten, på plats 110.
– Det är en så fruktansvärt hög arbetsbelastning för oss som jobbar. Det som vi tidigare delade på flera, ska göras på färre. Våra medlemmar har påtalat att dessa ständiga neddragningar är oerhört påfrestande och att deras arbetsmiljö påverkas av den stress och oro som neddragningarna medför, säger Annika Ärlsjö.
– Om eleverna får en likvärdig skola och får vad de behöver så minskar vår arbetsbelastning. När de får det stöd de behöver. Nu har vi näsan precis över vattenytan, säger hennes kollega Carina Waljehorn.
Grundskollärarna mest positiva
Båda arbetar i grundskolan, båda är representativa för Lärarförbundets medlemmar när det gäller frågan om ansvaret för skolan.
Främst är medlemmarna positiva till att staten tar över det finansiella ansvaret i grundskolan, men en klar majoritet säger ja även till statligt ansvar i förskola, fritidshem, gymnasium och vuxenutbildning. Det visar en undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Lärarförbundet.
Majoriteten tror att ett ökat statligt ansvar för skolfinansieringen skulle medföra ökad likvärdighet, högre status, bättre arbetsmiljö och kompetensutveckling, fler behöriga lärare och högre löner.
Så många anser att staten ska ta över ansvaret för respektive skolform
Förskola:
Ja, helt (inkl lokalerna): 56 procent
Ja, men bara undervisningen: 10 procent
Nej, inte alls: 10 procent
Vet ej: 23 procent
Fritidshem:
Ja, helt (inkl lokalerna): 61 procent
Ja, men bara undervisningen: 10 procent
Nej, inte alls: 7 procent
Vet ej: 21 procent
Grundskola samt förskoleklass:
Ja, helt (inkl lokalerna): 69 procent
Ja, men bara undervisningen: 12 procent
Nej, inte alls: 4 procent
Vet ej: 15 procent
Gymnasieskolan:
Ja, helt (inkl lokalerna): 57 procent
Ja, men bara undervisningen: 14 procent
Nej, inte alls: 5 procent
Vet ej: 24 procent
Vuxenutbildning:
Ja, helt (inkl lokalerna): 45 procent
Ja, men bara undervisningen: 13 procent
Nej, inte alls: 6 procent
Vet ej: 35 procent
Undersökningen om statligt ansvar är gjord i maj 2021 av Kantar Sifo, med 2 164 medlemmar i Lärarförbundet och en svarsfrekvens på 46 procent. På grund av avrundning blir inte totalen i varje kategori 100.
I Färgelanda är Elisabeth Örn (C) ordförande i utbildningsnämnden.
– Det är inte säkert vi får mer pengar i en statligt styrd skola. Och hur mycket får vi själva bestämma? Det finns redan ett statligt styrande i skolan i dag, säger hon.
Både Annika Ärlsjö och Carina Waljehorn vill se ett helt förändrat huvudmannaskap.
– Annars är risken att frågorna ändå hamnar hos kommunen att avgöra, säger de.
LÄS ÄVEN
Kommunen som rankas sist: ”Ofrånkomligt”
