”Kulturskolan måste bli mer likvärdig”

Linus Sköld är tjänstledig från sin rektorstjänst i Älvsbyn, där han normalt verkar, medan han sitter i riksdagen. Han är också utbildad ämneslärare i bland annat svenska.

Han och Ida Karkiainen, som båda sitter i riksdagens utbildningsutskott, ser flera problem med dagens Kulturskola. Den behöver styras upp, anser de.

– Att utöva kultur ska vara på lika villkor för alla barn och så ser det inte ut i dag, säger Linus Sköld.

Några exempel på problem är att:

• Vissa kommuner har höga ambitioner med sin kulturskola och en väl utbyggd verksamhet medan andra helt saknar kulturskola.

• I en del kommuner betalar eleverna ingen avgift medan andra får betala flera tusen kronor per år.

• Många Kulturskolor har svårt att få tag på lärare med rätt kompetens på grund av att musikutbildningarna inte längre har i uppdrag från staten att utbilda lärare till Kulturskolans verksamhet i instrument- och ensemblespel.

Kulturskolan har inga specifika behörighetsskolan som grundskolorna och gymnasieskolornas lärare har.

Söktrycket till musikutbildningarna har rasat och under de senaste 10 åren har det bara examinerats en sjättedel av de lärare som behövs för att täcka behovet.

• Elever som bor på landsbygden kan behöva tacka nej till Kulturskolans aktiviteter eftersom de skulle missa skolbussen hem annars.

I sin roll som rektor har Linus Sköld varit väl bekant med problemen. Han har exempelvis försökt lösa frågan om att kunna erbjuda elever Kulturskola under skoldagen. Precis som i många landsbygdskommuner har en del elever i Älvsbyn långa färdvägar till och från skolan. De är beroende av skolskjuts och den går när skolan är slut.

– Därför försökte jag precis som många andra rektorer att lösa Kulturskolans lektioner under lektionstid för att alla elever ska ha samma tillgång till Kulturskolans verksamhet, men det är många rektorer som inte vågar erbjuda det längre, säger han.

Kommun riskerade vite

Hösten 2019 beslöt nämligen Skolinspektionen, efter ett uppmärksammat fall, att hota Gislaveds kommunen med ett vite på en halv miljon.

Skolinspektionen ansåg att rektorer inte kunde bestämma ifall elever skulle få gå från en lektion för att delta i Kulturskolans aktiviteter – ifall det skedde fortlöpande vecka efter vecka. Kommunen rättade sig direkt efter beslutet – men problemet att elever inte kan delta i Kulturskolan kvarstår i många kommunerna.

Linus Skölds och Ida Karkiainens förslag att lagreglera och styra upp Kulturskolans verksamhet för att göra den mer likvärdig är ett av de 3665 allmänna motioner som lämnats in till riksdagen under loppet av en månad.
Linus Sköld konstaterar att de flesta motionerna avslås. Det skulle vara ett närmast omöjligt uppdrag att gå vidare med alla motioner, men han hoppas att just denna motion ska komma vidare – eftersom Kulturskolan är så viktig för barns möjligheter att utöva kultur i Sverige. Han hävdar också att det finns en stark korrelation mellan barns deltagande i Kulturskolans verksamheter och skolframgång.

– Den här motionen kommer troligen lämnas över till kulturutskottet för beredning och vi hoppas att den går vidare för ett beslut i riksdagen. Staten behöver bestämma vad syftet ska vara med Kulturskolan för att avgöra vilka insatser som behöver göras för att den ska bli en likvärdig verksamhet för alla barn. Att lagreglera Kulturskolan och göra den till en egen skolform skulle självklart ta tid men vi behöver se över möjligheterna att göra det, säger han.

"Verksamheten kan strykas med ett pennstreck"

Kulturskolan är i dag en kommunal verksamhet, som styrs efter kommunens styrdokument. Man har inga behörighets- eller legitimationskrav och det finns heller ingen riktad utbildning till dessa lärare längre.

– I en kärv kommunal ekonomi kan en enskild kommun stryka hela Kulturskolans verksamhet med ett pennstreck i budgeten. Lärarförbundet anser att det behövs en lagreglering av verksamheten, säger Marie Wall Almquist, förbundsstyrelseledamot Lärarförbundet.

Regeringen har infört ett riktat statsbidrag till kommunernas Kulturskola som kan användas till kvalitetsutveckling, att sänka avgifterna och göra Kulturskolan med tillgänglig på landsbygden. Det statsbidraget föreslås dubblas i budgetpropositionen 2021.