Nya BEO vill skapa dialog

Mårten Petersson har jobbat som lärare i idrott och matematik och är utbildad specialpedagog. Han har arbetat 25 år inom skolor och olika skolmyndigheter och tror att det kommer att bidra till att han pratar på ett lite annat sätt än sina bägge företrädare som var jurister.

– Med min bakgrund inom skolan har jag en djup förståelse för de utmaningar som elever möter i skolan men även lärare och rektorer för jag har faktiskt stått där själv och jag har jobbat med att stötta lärare att hantera den här typen av situationer. Jag hoppas kunna bidra till en dialog och samtal för vi vill alla samma sak – skapa en trygg skola fri från kränkningar.

– Men sakfrågorna är desamma som tidigare för BEO och de juridiska bedömningarna lika, poängterar han.

”Självklart att det finns en instans att vända sig till när en barn- och elev upplever sig kränkt i skolan”

Regeringen utsåg honom den 20 augusti till ny BEO men i dagsläget arbetar han fortfarande som avdelningschef och ställföreträdande BO på Barnombudsmannen. Han tillträder som Barn- och elevombud den 2 november.

Vad har fått dig att ta dig an ett sådant här uppdrag på 2 år?

– Mitt driv är självklart att arbeta för att alla som arbetar i skolan ska kunna arbeta för att skapa en trygg miljö för alla elever. Och jag tycker också att det är självklart att det finns en instans att vända sig till när en barn- och elev upplever sig kränkt i skolan. Alla barn har ju skyldighet att delta i verksamheten i skolan i Sverige på grund av skolplikten och skolhuvudmannen har en skyldighet att skapa en trygg miljö och förutsättningar för att barn- och elever ska kunna växa i en sådan miljö. Som Barnkonventionen utrycker det så måste vi ha barnets bästa i fokus. Det vill jag bidra till, säger han.

Det har varit ganska mycket rabalder kring BEO och hela enheten och det finns partier som ansett att BEO borde läggas ned. Hur ser du på det?

– Jag har såklart sett kritiken men kan inte recensera det som har varit utan jag vill titta framåt. Jag vill dock trycka på att det är väldigt olyckligt att ställa barns rättigheter mot till exempel lärares arbetsmiljö. Eller BEO:s agerande mot lärares uppdrag. Det är en olycklig polarisering för det är faktiskt så att lärare, rektorer, huvudmän och även barn vill inget annat än att bidra till en trygg miljö i Sveriges skolor. Och det vill självklart även BEO. Så vi jobbar mot samma mål. Sedan måste vi någonstans möta i det, säger han.

Han betonar att BEO är en juridisk instans där man kan få upprättelse som barn och elev. Men oavsett om en handling mellan elever, eller en handling mellan lärare och elev, är en kränkning i juridisk mening, så har varje huvudman ett uppdrag att säkerställa att organisationen, det vill säga rektorer, lärare och andra, har åtgärder, verktyg och metoder att inte hamna i situationer som kan upplevas otrygga.

– Sedan är det i vissa fall en juridisk fråga om det är en kränkning eller inte men jag tänker också att det handlar om kvalitet i skolorna och vilka rimliga metoder lärare har för att skapa trygghet.

”Lite extra utmanande”

Hur känns det att ta på sig ett uppdrag som är tidsbegränsat?

– Det känns, tycker jag, lite extra utmanande när just den funktionen är ifrågasatt från vissa kretsar. Jag lägger mig inte i uppdragets funktion och hur det ska se ut i framtiden. Det är politikernas uppgift att svara på så det tänker inte jag göra. Men under de här två åren kommer vi att göra vårt allra bästa med de otroligt kompetenta och professionella medarbetarna på BEO och arbeta med det uppdrag som finns. Jag ser det som oerhört viktigt att vi bygger förtroende för verksamheten hos elevorganisationer men också lärarorganisationer så vi kan hitta någon typ av samverkan. Det vill jag initiera när jag tillträder. Vi behöver ha en dialog och samtal. Vi kan hamna i juridiken och det är BEO:s uppdrag att hamna i det men det handlar också om kvalitetsfrågor och det förebyggande arbetet.

Är du beredd att fortsätta efter 2 år?

– Jag har de här 2 åren. Det är mitt fokus. Regeringen har initierat en skolmyndighetsöversyn och vi har ett val nästa år. Beroende på vilken politisk majoritet vi har i riksdagen efter det så påverkar det hur alla skolmyndigheter kommer att organiseras. Jag ser de här två åren framför mig och sedan får politikerna svara på hur de vill ha strukturen.