SKR: ”Skjut regleringarna om arbetstid på framtiden”

Jeanette Hedberg, SKR, och Elisabet Mossberg, Sveriges Lärare är inne på slutsträckan inför Hök25.

SKR vill skjuta på förhandlingarna om regleringar tills regeringen fattat sitt beslut om förslagen i Bo Janssons utredning ”Tid för undervisningsuppdraget”
– Allt annat är som att försöka träffa ett rörligt mål i mörker, säger förhandlingschefen Jeanette Hedberg.

Sveriges Lärare går in i slutspurt mot SKR och Sobona om kollektivavtalet Hök25. Det nuvarande löper ut 31 mars.

Knäckfrågan är lärarnas krav på reglerad planeringstid och tid till för- och efterarbete. Frågor som också är uppe på regeringsnivå i och med nya utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget".

Utredaren Bo Jansson vill se ett ett-till-ett-förhållande mellan undervisningstid och tid till för- och efterarbete och planering.

”Byter grejer med varandra”

SKR vill avvakta ett regeringsbeslut innan de ger sig in på diskussionen om reglerad planeringstid.

– Det är som att försöka träffa ett rörligt mål i mörker. Vi måste ha förutsättningarna klara för oss när vi ska förhandla. Vi avvaktar utredningen och tar vårt ansvar när förutsättningarna är klara, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på Sveriges kommuner och regioner.

Elisabet Mossberg, Sveriges Lärares tillförordnade förhandlingschef, låter inte skakad av beskedet.

– Vi vill fortsätta förhandlingarna och har ett tydligt mandat för vårt yrkande om regleringar i avtal. Men jag vill inte förhandla via Vi Lärare, säger hon.

Har det blivit lättare eller svårare i förhandlingarna efter att utredningen presenterades?

– Det kan jag inte kommentera, med tanke på förhandlingssekretessen, säger Elisabet Mossberg.

Detta vill SKR i stället

SKR vill hellre fortsätta med arbetet med friskfaktorer, som skrevs in i Hök21.

– Vi behöver verkligen arbeta partsgemensamt med lärares arbetsbelastning på olika sätt. Friskfaktorer i vardagen är ett av dem. Samtliga fackförbund i kommuner och regioner är med på arbetet med friskfaktorer, men svårigheten är att få det att bli levande på alla arbetsplatser. Där är vi inte ännu, säger hon.

 Trycket på förändring är stort, och röster höjs för strejk.

 – Vi kämpar för regleringar och strejk är ett verktyg för att visa att det är nog, säger Renke Braun, förhandlingsombud för Sveriges Lärare Stockholm.

Men frågan är laddad.

”Kostsamt”

Strejk är kostsamt för medlemmarna. Det är inte säkert att strejkkassan ersätter 100 procent av lönen – för Sveriges Lärare beslutar förbundsstyrelsen om ersättning vid varje enskilt fall.

– Det är förbundsstyrelsen som beslutar om konfliktersättning, men jag tror att det är osannolikt att vi skulle kunna betala 100 procent av lönen, om det skulle bli fråga om en stor strejk, säger hon.

Dessutom upphör rätten till retroaktiv ersättning vid strejk för medlemmarna i Sveriges Lärare, det vill säga att löneförhöjningen inte räknas från det datum då det gamla avtalet löper ut.

– Om vi går ut i konfliktåtgärder så ska det vara väldigt motiverat. Det slår också mot tredje part, elever och föräldrar, säger Elisabet Mossberg.

Ni fick igenom kollektivavtal på Birger Jarls gymnasium i Stockholm efter varsel. Det låter som att stridsåtgärder är effektiva vapen?

– Vi har alltid konfliktåtgärder i verktygslådan om vi inte kan komma överens med arbetsgivaren. Men de har större effekt på ett litet område och för att få ett kollektivavtal, säger Elisabet Mossberg.

Sveriges Lärare har bantat kansliet för att balansera kostnader och utgifter för förbundet. Har ni råd med strejk?

– Alla fackförbund har strejkfond och strejkkassa, så ja, säger Elisabet Mossberg.

Industrins märke sätts den 31 mars, samtidigt som avtalet för Sveriges Lärare löper ut. Det innebär att förhandlingarna mellan lärarna och SKR förmodligen inte är klara till dess.

Men Elisabet Mossberg uppmanar medlemmarna att redan nu ta diskussionen om arbetsbelastning så snart som möjligt, med arbetsgivare och fackombud.

Det är under våren tjänstefördelningen inför kommande läsår görs.

– Om man inte har lyft det innan, så gör det nu. Då blir trycket på kravet om att arbetet ska dimensioneras skarpare, säger Elisabet Mossberg.

LÄS ÄVEN: 

Beredd på strejk: ”Har samhället med oss”

Fördelarna med stridsåtgärder – och nackdelarna

Förslaget: Uppgifterna som lärare ska låta bli

Sveriges Lärares krav på SKR i nya avtalet

Nu hårdnar striden om avtalet – viktigaste kraven

Så vill arbetsgivarna stoppa lärarnas krav