Medlingsinstitutet: ”Strejk ger sällan det facket kräver"

– Vi har väldigt lite konflikter i Sverige. Ibland tror vissa att det beror på att våra fack inte är starka, men det stämmer inte. Vi har starka fack, och det är arbetsgivaren medveten om, säger Irene Wennemo.

Bo Janssons utredning ”Tid till undervisning” föreslår skarpa regler för planeringstid för lärare och lärare i förskola.

Det innebär att det finns en tredje part i förhandlingarna mellan Sveriges Lärare och SKR och Sobona.

Målet: ”Byta grejer med varandra”

– Avtal handlar i stor utsträckning om att byta grejer med varandra, och här råder en osäkerhet om vad regeringen avser göra. Regeringen har varken sagt att de har pengar att finansiera något, eller om det blir en proposition överhuvudtaget. Man förhandlar i en osäker situation, säger Irene Wennemo.

Lärarna är frustrerade över att arbetsgivaren inte lyckas få bukt med arbetsbelastningen – SKR tror inte på regleringar.

Ändå menar Irene Wennemo att strejk inte är rätt väg att gå.

– Upptrappningar, varsel och strejk, gör att man försämrar relationerna med motparten, man försämrar tilliten. Målet är en lösning båda parter kan leva med, säger hon.

”Kraven uppfylls sällan”

Strejker leder sällan till att fackets krav blir uppfyllda, enligt Wennemo.

Ett exempel är sjuksköterskornas strejk 2024.

Sjuksköterskorna krävde god löneutveckling och sänkt veckoarbetstid: 75 minuter i veckan, en kvart om dagen eller åtta dagar på ett år.

Men efter medlarnas slutbud skrev Vårdförbundet under på mindre förkortningar av arbetstiden än önskat, och för en mindre grupp medlemmar. Lönehöjningen landade på 3,3 procent, samma som industrins märke.

– Vårt långsiktiga mål om en stegvis arbetstidsförkortning för våra medlemmar har påbörjats, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, till tidningen Vårdfokus.

”Båda parter ska vara nöjda”

– Vi vill att båda parter ska vara nöjda med avtalet. Men om man går in och kräver något som är svårt att få, är det väldigt svårt att komma ut och vara nöjd på andra sidan, säger Irene Wennemo.

Hon hänvisar till spårtrafiken, där medlemmarna i Seko drabbades av förseningar, plötsligt ändrade scheman, och hård arbetsbelastning, och där det var nära att det blev strejk under 2023.

– Medlemmarna hade stor frustration, men man hittade ändå en lösning, men en del problem är olösbara så länge regeringen inte satsar på infrastrukturen, säger hon.

Den situationen går att överföra till lärarnas.

Hindren som påverkar

Irene Wennemo pekar på viktiga faktorer som också påverkar: missriktad lagstiftning, decentralisering och att SKR, som politiskt styrd organisation, kan ha svårt att fatta beslut som påverkar kommuner och regioner och deras självstyre negativt.

– Det har funnits en enormt stark tro på att saker ska bestämmas på väldigt låg nivå. Det man gör på central nivå i förhandlingarna får inte självklart genomslag lokalt.

Även om hennes jobb är förhandling och överenskommelse, även om strejker medför höga kostnader både för förbund och medlemmar, är Irene Wennemos tro på strejk som alternativ bergfast.

– Man har rätt att strejka, och det är oerhört viktigt. Det är hotet som tvingar fram förhandlingar. Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten, säger Irene Wennemo.

LÄS ÄVEN:

SKR: ”Skjut regleringarna om arbetstid på framtiden”

Fördelarna med stridsåtgärder – och nackdelarna

Beredd på strejk: ”Har samhället med oss”