Sveriges Lärares krav på SKR i nya avtalet

Elisabet Mossberg, tillförordnad förhandlingschef för Sveriges Lärare, har lagt fram lärarnas krav till Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Hök25 Förhandlingarna har inletts med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona inför det nya kollektivavtalet.
Sveriges Lärare har lämnat över sina yrkanden. Lärarnas viktigaste krav är reglerad undervisnings- och planeringstid.
– Som förhandlingschef kan jag inte komma till medlemmarna med något annat, säger Elisabet Mossberg, Sveriges Lärare.

Emma Olsson

20 dec 2024

LÄS ÄVEN: Anna Olskog till SKR: ”Betala lärarnas verkliga värde”

Hök24 löper ut 31 mars 2025. Innan dess ska Sveriges Lärare och SKR komma överens om villkoren för det nya kollektivavtalet.

Sveriges Lärare tar med sig tre krav till förhandlingsbordet, som de överlämnar till SKR under fredagen.

Lärarnas krav

Reglerad undervisnings- och planeringstid och reglerad tid för för- och efterarbete

Maxtak för antalet undervisningstimmar och planerings- och efterarbete ska skrivas in i avtalet. Det är Sveriges Lärares krav, efter många år av vittnesmål från medlemmar om att de inte hinner med.

– Arbetsbelastningen är vår viktigaste fråga. Vi har försökt i många avtal, men arbetsbelastningen och samvetsstressen har fortsatt att vara alldeles för hög, säger tillförordnade förhandlingschefen Elisabet Mossberg.

LÄS ÄVEN: Så kan arbetsgivarna stoppa lärarnas krav

Arbetsgivarorganisationen har som utgångspunkt att arbetet med friskfaktorer, som skrevs in i Hök21, ska fortsätta och hänvisar också till Hök24.

– I nuvarande avtal finns skrivningar som handlar om balans mellan arbetsuppgifter inom ramen för arbetstiden. De diskussionerna kommer vi att fortsätta med i kommande förhandlingar, säger Jeanette Hedberg.

Hur ska man komma till rätta med problemen, utan regleringar?

– När det gäller arbetsbelastningen i förskolan och skolan är vi helt överens med Sveriges Lärare om att frågan är viktig, därför att vi 2024 kom överens att titta på proportionerna mellan undervisning och annat arbete. Tillsammans behöver vi överväga hur man bäst uppnår det resultatet, säger Jeanette Hedberg.

Tid och möjlighet till professionsutveckling

Under 2025 inför regeringen sitt professionsprogram för förskollärare och lärare. Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sveriges Lärare kräver att villkoren för att delta i professionsprogrammet säkras.

– Den kompetensutveckling som finns nu är ofta ifrågasatt av lärarna själva och en del lärare får väldigt lite kompetensutveckling. Det handlar om kvaliteten på undervisningen, och Sveriges Lärare vill att tid för kompetensutveckling skrivs in i avtalet, säger Elisabet Mossberg.

SKR:s förhandlingschef kan inte lämna några förhandsbesked om sin inställning till fortbildning.

– Det är något vi får diskutera i förhandlingarna säger Jeanette Hedberg.

Höjda relativlöner

I Sverige är det så kallade märket, som parterna inom industrin kommer överens om, norm för löneökningarna under avtalsperioden. Inför Hök25 finns inga sifferkrav från Sveriges Lärare, till skillnad mot Hök24.

Industrifacken vill se en löneökning på 4,2 procent.

Historiskt sett har sifferlösa avtal varit framgångsrika, enligt Elisabet Mossberg. Men de senaste fyra åren har lärarna tappat mot andra jämförbara yrkesgrupper och lärarna har fortfarande en alltför dålig livslöneutveckling, det visar bland annat en färsk rapport från paraplyorganisationen Saco.

– Vi kräver fortsatta relativlöneökningar för lärarna, säger Elisabet Mossberg.

Kommunerna brottas med ökade kostnader för infrastruktur och en befolkning där en allt större andel består av äldre, det är färre i arbetsför ålder och föds färre barn.

– Sen behöver vi förhålla oss till det märke som sätts för löneökningstakten på arbetsmarknaden. Utöver det har vi pågående arbeten tillsammans med lärarna om lön och karriärfrågor som blir fortsatt relevanta och viktiga framöver, säger Jeanette Hedberg.

Beredd på motstånd

Elisabet Mossberg är beredd på motståndet.

– Det blir inte lätt med regleringar, jag känner till motståndet. Men om man tittar historiskt har föregångarna till Sveriges Lärare fått igenom en del. 2012 fick vi 1,6 procent mer än märket, det var en framgång, säger hon.

Hon ser också överenskommelsen om att arbeta med friskfaktorer i Hök21 som en framgång för facket, samt skrivelserna om dimensionering av arbetet i Hök24.

– Det kanske låter som en detalj med dimensionering, men att dimensionera undervisning mot undervisningsanknutet arbete har inte SKR gått med på tidigare, säger Elisabet Mossberg.

Hur ser du på möjligheten att få igenom kraven?

– Vi är starkare än någonsin som Sveriges Lärare, i stället för två separata fack som tidigare, i och med att vi talar för alla våra medlemmar, i privat, offentlig och statlig sektor. Som tillförordnad förhandlingschef kan jag inte komma tillbaka från förhandlingarna med något annat än regleringar, säger Elisabet Mossberg.

Hök25 – detta händer

Hök24 sägs upp i och med att parterna byter kravlista med varandra, fredagen den 16 december.
Förhandlingarna tas upp i januari efter julhelgerna.
Den 31 mars ska Hök25 vara färdigt.
Förhandlingschefen presenterar sitt förslag för styrelsen, sedan röstar förhandlingsdelegationen.
I Sveriges Lärare består den av 49 privatanställda och 99 offentliganställda ombud, som är förtroendevalda av respektive region.

Hon är lärarnas nya förhandlingschef

Tillförordnade förhandlingschefen Elisabet Mossberg tar över efter Mathias Åström, som gått vidare till Vårdförbundet.
Hon är tidigare ombudsman för Sveriges Lärare och ordförande för dåvarande Lärarförbundet i Göteborg.
Elisabet Mossberg är utbildad 1–7-lärare.