Beredd på strejk: ”Har samhället med oss”

Foto: Sophie Lagerholm

Renke Braun, Sveriges Lärare Stockholm, vill se verkliga förändringar i nya kollektivavtalet.

Med nuvarande kollektivavtal satte Sveriges Lärare stopp för sifferlösa avtal – industrins märke blev minsta löneökning för lärarna i Hök24.
Nu vill Renke Braun, förhandlingsombud i Stockholm, se ett stopp för sifferlösa avtal när det gäller planeringstiden.

– Om en pilot inte är förberedd, så påbörjar han inte flygningen. Vi kan inte planera våra lektioner, vi kan inte göra för- och efterarbete. Det blir inte bra längre, säger Renke Braun.

Han undervisar i tyska och engelska på Kämpetorpsskolan i Älvsjö, och är lokalombud, huvudskyddsombud och förhandlingsombud för Sveriges Lärare.

”Det var dags”

– Förra året förberedde vi i Stockholm för strejk och såg över vår strejkorganisation, och många tyckte att det var dags, säger han.

Bo Janssons nyligen presenterade utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” innehåller efterlängtade förslag om att reglera lärares tid till för- och efterarbete och planering.

Kollektivavtalet Hök24 innehåller i stället generella skrivningar om dimensionering av uppdraget. Men det räcker inte, enligt Braun.

”Hinner inte med undervisning”

– Det är vanligt att lärare säger: ”Jag hinner inte göra bra undervisning”. Men det står inte i avtalet att jag har rätt till 30 minuters planeringsarbete. Många tycker inte om siffror, men hur ska man annars få till det?

Därför är strejkviljan god, enligt Renke Braun.

– Vi har försökt tillräckligt, säger han.

Strejk är ett verktyg för att få igenom förändringar. Men det finns nackdelar.

Det är kostsamt för individ och samhälle när offentliganställda vidtar stridsåtgärder. Det är kostsamt för fackförbundet.

– Man ska vara försiktig. Men jag tror att vi har samhället med oss. Idag har vi inte förutsättningarna för att göra vårt bästa för eleverna, säger Renke Braun.

Strejk – detta gäller

  • Rätten till stridsåtgärder regleras i grundlagen, både för fackförbund och arbetsgivare.
  • Stridsåtgärderna för arbetstagare är strejk och blockad, (till exempel övertidsblockad, att lägga ner arbetet efter avtalad arbetstid).
  • Förbundsstyrelsen beslutar om vilken stridsåtgärd som är aktuell.
  • Under avtalsperioden råder fredsplikt. Stridsåtgärder kan endast vidtas inför ett nytt avtal, eller om arbetsgivaren saknar kollektivavtal.
  • Varsel (varning om stridsåtgärd) måste lämnas till motpart och Medlingsinstitutet två veckor innan stridsåtgärden planeras. Det ingår i Sveriges Lärares förhandlingsordningsavtal med SKR/Sobona.
  • Det vanligaste är att Medlingsinstitutet utser medlare, men enligt förhandlingsordningsavtalet utser Sveriges Lärare medlare tillsammans med motparten.
  • Medlarens jobb är att bryta dödläget i förhandlingen.
  • Under medlingsperioden brukar det nuvarande avtalet prolongeras, det förlängs så länge som parterna kommer överens.
  • Om parterna ändå inte kommer överens är strejk ett vapen fackförbunden har.
  • Vid en eventuell strejk avgör Sveriges Lärare vilka medlemmar som ska tas ut i strejk.
  • Förbundsstyrelsen avgör hur stor konfliktersättningen ska vara när det blir aktuellt.

Källa: Sveriges Lärare/Medlingsinstitutet

LÄS ÄVEN: 

SKR: ”Skjut regleringarna om arbetstid på framtiden”

Medlingsinstitutet: ”Strejk ger sällan det facket kräver"

Forskaren om fördelar med strejk – och nackdelar

Sveriges Lärares krav på SKR i nya avtalet

Nu hårdnar striden om avtalet – viktigaste kraven

Så vill arbetsgivarna stoppa lärarnas krav