Åsa Fahlén om avtalet: ”Jag är inte heller nöjd”

• LÄS ÄVEN: Nytt avtal klart för Sveriges lärare

Att döma av debatten i bland annat sociala medier är det många lärare som är kritiska till det nytecknade avtalet mellan fackförbundet Sveriges Lärare och arbetsgivarparten Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona.

Är du nöjd?

– Både och. Den främsta anledningen till att jag i förbundsstyrelsen argumenterade för, och även röstade ja till avtalet, är skrivningarna om att tid för planering och för- och efterarbete ska dimensioneras i relation till undervisningstiden. En sådan skrivning har vi inte haft i tidigare avtal och den är jätteviktig, säger Åsa Fahlén.

– Idag är det nästan alltid tiden till planering och för- och efterarbete som får stryka på foten ute på skolorna.

Svårt ange siffra centralt

Har ni inte sålt er för billigt genom att i avtalet inte ha med en tvingande och konkret siffra gällande relationen mellan exempelvis undervisningstid och tid till för- och efterarbete?

– Jag tror att det är svårt att ange en siffra centralt på grund av att förutsättningarna ser se så olika ut. Vi har olika skolformer, ämnen och så vidare. Risken är stor att en gemensam siffra blir väldigt dålig för väldigt många.

– Vi vet att man på en del ställen har olika modeller för hur mycket för- och efterarbete man ska ha i förhållande till sin undervisning. Den här skrivningen ger möjlighet att stärka upp på de ställen där det redan finns och ta diskussionen där det inte finns. Enligt avtalet är man tvingad att göra detta i varje kommun. Det har båda parter förbundit sig till.

Arbetet bör sättas igång

Kan man inte ha olika centrala regleringar beroende på ämnen, skolform och så vidare?

– Jag tror att det är väldigt svårt att göra det idag. Vi inom Sveriges Lärare behöver göra ett arbete för att kunna formulera sådana siffror. Ett tydligt medskick från avtalsdelegationen är att ett sådant arbete bör sättas i gång. Vi behöver fråga våra medlemmar om hur man ska göra med de olika faktorerna för att landa rätt, säger Åsa Fahlén.

– Jag ser detta som att vi nu har kommit överens med SKR om som en början. Avtalet är dessutom bara ettårigt, vilket ger oss möjlighet att stärka upp inför nästa avtal. Men hade vi sagt nej till detta hade det varit jättesvårt att återkomma till den här frågan i nästa förhandling. Risken hade varit stor att arbetsgivarparten då hade sagt att ”vi hade frågan uppe på bordet, vi ville ha en dimensionering mellan undervisning och för- och efterarbete, men det sade ni nej till”.

Vi arbetar med att få till stånd en ny styrning av skolan.

Är det inte stor risk att en del huvudmän inte kommer att följa avtalet när det kommer till den praktiska och lokala implementeringen? Varje kommun måste vilja göra detta för att det ska blir verklighet överallt? 

– Det är nu jätteviktigt att båda parter tar ansvar för avtalet och gör verkstad av det, och det har ordföranden och vice ordföranden i SKR:s förhandlingsdelegation lovat ska ske å deras sida.

– Samtidigt ställer svensk skolas styrsystem till med problem för oss. Vi vet att lagar och avtal inte följs på sina ställen, oavsett skrivningar. Det är svårt att få till tvingande skrivningar när SKR är en intresseorganisation för kommunerna. Det är därför som vi, samtidigt som vi arbetar med att förbättra avtalen, också arbetar med att få till stånd en ny styrning av skolan.

Tufft med nedskärningar

Tror du verkligen att avtalet leder till att lärarnas arbetsbelastning minskar?

– Jag tror att det kommer att sätta fokus på att lärare inte kan undervisa utan att få tid att planera och förbereda undervisningen, men även att efterarbeta den.

– Från förbundets sida har vi tagit fram material och verktyg om hur man från facklig sida lokalt ska kunna sätta tryck på kommunerna, förvaltningarna och skolorna för att göra verkstad av avtalet. Med det styrsystem som vi har blir förhandlingarna lokala, säger Åsa Fahlén.

Det innebär att resultatet av förhandlingarna lär variera mellan kommunerna?

– Så är det redan. Det som är extra tufft just nu är alla nedskärningarna som har skett och sker. Inte minst i ett läge då många går på knäna förstår jag att man vill ha tydliga skrivningar. 

Jag är inte nöjd och tycker inte att det är tillräckligt.

Varför var ni nöjda med bara 3,3 procents löneökning trots att det inte på långa vägar återställer reallönerna efter inflationsåren och dessutom är lägre än vad många kommuner budgeterat för?

– Det står lägst 3,3 procent. Det finns inget som hindrar en kommun från att lägga sig högre. Men jag är inte nöjd och tycker inte att det är tillräckligt. 

– Det som gjorde det svårt för oss att ta fight för högre löneökning var att alla andra fackförbund inom kommunal sektor sade ja till 3,3 procent.

Varför fanns det inte med en minsta garanterad löneökning i kronor. Nu är det risk för att en del förskollärare och lärare får noll kronor i löneökning.

– Så har det varit sedan vi avskaffade tarifflönerna och det är en konsekvens av dagens system med individuell och differentierad lön.

– Vi tycker inte att dagens lönesystem är bra. Det finns ett partsarbete kring lönesystemet. Med tanke på att vi och Kommunal, det vill säga de två största fackförbunden inom kommunal sektor, är överens om att det lönesystem som vi har idag inte fungerar ser jag fram emot det partsarbetet.

Har kunnat trycka på mot SKR

Ett argument för sammanslagningen av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet var att ett förbund är starkare än två. Är det här avtalet ett uttryck för det?

– Kanske. Som två förbund är jag inte säker på att vi hade kunnat enats om gemensamma skrivningar kring planeringstid och för- och efterarbetstid. Som ett förbund har vi kunnat trycka på mot SKR. Det nya förbundet har gjort en skillnad.

– Jag vet även att en del av de politiska omsvängning som nu är på gång inom skolpolitiken är ett resultat av påverkansarbete från Sveriges Lärare.

Flera medlemmar menar att ni inte borde ha accepterat avtalet utan i stället sagt nej och hotat med strejk.

– Var och en gör sin bedömning. Inte heller avtalsdelegationen var enig. Men en majoritet var för och gjorde bedömningen att avtalet kan göra skillnad och då arbetar vi efter det. När det gäller lönedelen är jag dock övertygad om att vi inte hade kunnat strejka oss till ett bättre bud, säger Åsa Fahlén. 

Vi sitter fast i ett system som inte fungerar.

Niclas Wahlgren, ordförande för Sveriges Lärare i Karlshamn, var en av 22 i Sveriges Lärares avtalsdelegation som röstade nej till avtalet.

– Jag tycker inte att avtalet är bra, utan i princip lika dåligt som de tidigare avtalen. Men jag kunde nästan lika gärna ha röstat ja, säger han. 

Varför då?

– Många tror att det går att göra underverk i avtalsförhandlingarna. Men så är det inte. Vi sitter fast i ett system som inte fungerar.

– Vi ska nu lösa en massa frågor lokalt genom diskussion. Det kommer inte att gå när vi har en arbetsgivare som tycker helt annorlunda mot vad vi gör.

”Går inte att teckna bra avtal”

Vad bör man göra?

– Ett problem är att SKR vill ha liknande uppgörelser med alla fack på den kommunala sidan, trots att vi tycker olika i en hel del frågor. Ett exempel gäller lön. Vi vill ha en annan lönemodell, men det kan vi inte få eftersom de andra förbunden inte är med på det. Resultatet blir att vi fortsätter att klafsa runt i det individuella löneträsket.

– När jag kom hem från mötet med avtalsrådet så konstaterade jag att det inte går att teckna ett bra avtal med den här konstruktionen, säger Niclas Wahlgren.

”Inne i formeringsprocess”

Vad bör ske nu?

– Jag tror att förbundet är inne i formeringsprocess. Vi behöver ha vår kongress, formulera vår politik och därefter ta fram vilka konkreta krav som vi ska driva i nästa förhandling för respektive lärargrupp, det vill säga förskollärare, lärare i fritidshem, grundskollärare, gymnasielärare och så vidare.

Anna Olskog, valberedningens förslag till ny ordförande för Sveriges Lärare, skrev häromdagen på X (fd Twitter):

”På kongressen tas avgörande strategiska beslut både kring politik och våra framtidsfrågor. Det blir bra! Efter att ha lyssnat in skoltwitter, inte minst det sista dygnet, är det fullständigt glasklart att det finns både förväntningar och missnöje”.

LÄS MER:

EXTRA: Nytt avtal klart för Sveriges lärare

EXTRA: Så påverkas löner och arbetstid av nya avtalet

Hon föreslås bli Sveriges Lärares nya ordförande

Så läggs pusslet till nya Sveriges Lärare: ”Helheten viktig”