Åsa Fahlén: ”Lärare ska inte halka efter i lön”

• LÄS MER: Avtalskampen – här är parternas viktigaste krav

Förbundsordförande Åsa Fahlén beskriver den här avtals­rörelsen som extra betydelse­full av fler skäl.

– Alla avtal vi tecknar är viktiga men det blir ännu viktigare nu när det ekonomiska läget gjort att löneökningen har stannat av. Vi bildade vårt nya förbund för att bli starkare och förbättra medlemmarnas villkor. Det här är Sveriges Lärares första avtalsrörelse inom kommunal sektor och på så vis är den jätteviktig.

Betyder inflationen att fackets medlemmar bör skruva ner sina förväntningar?

– Det skulle jag inte säga. Vi har höga förväntningar på oss och man kan kalla det för otur att förbundets första avtalsrörelse bedrivs i en svår ekonomisk tid. Men det är när ekonomin drabbar arbetsvillkoren som facket är som viktigast, säger Åsa Fahlén.

Lämnar de sifferlösa avtalen

Den hittills tydligaste effekten av inflationen för lärarna är de avstannade löneökningarna 2023 som Åsa Fahlén nämner. Då var det inte ovanligt med lönerevisioner som stannade på runt 2 procent, långt under märket på 4,1 procent. De sifferlösa avtal som under ett par avtalsperioder möjliggjort att lärares löner på totalen ökat något snabbare än andra yrkes­gruppers fick i stället motsatt effekt.

– Därför lämnar vi nu de sifferlösa avtalen. Lönerna måste tydligare kopplas till märket i nästa avtal. Dessutom vill vi att lärarna kompenseras för 2023. Sverige har inte råd att låta lärarna halka efter andra yrkesgrupper, säger Åsa Fahlén.

Lärarnas motpart i avtalsrörelsen, SKR (Sveriges kommuner och regioner), har å sin sida aviserat att de vill fortsätta med sifferlöst även 2024 och framåt.

Finns det något scenario där Sveriges Lärare kan skriva på ett nytt sifferlöst avtal?

– Jag skulle säga att det är otroligt. Vi har ett tydligt krav på att vi inte får hamna under märket och vi har lämnat sifferlösheten på andra avtalsområden, som inom friskolorna.

• LÄS MER: Stor guide: Avtalsrörelsen – så funkar den

Sveriges Lärares enskilt viktigaste arbets­miljöfråga den här gången är att värna medlemmarnas arbetstid: Att den läggs på rätt saker och att den inte tänjs ut för att omfatta fler timmar än man får betalt för. Många lärare upplever att mängden extra arbetsuppgifter som läggs på dem successivt ätit upp den tid som egentligen behövs för att förbereda och efterarbeta undervisningen i klassrummet

– Att lärare inte hinner förbereda sina lektioner är direkt kopplat till den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan. Om jag inte hinner tänka igenom vilka elever jag ska möta och hur jag ska lägga upp undervisningen så att alla hänger med så drabbas det kompensatoriska uppdraget.

Paradigmskifte av styrningen

Genom Sveriges Lärares avtalsdelegation har förbundet nu mejslat fram ett nytt sätt att angripa problemet: Genom att reglera lärares för- och efterarbetstid i förhållande till undervisningstiden, så att den räknas in redan från början, ska inte arbetsuppgifter som ligger utanför kärnuppdraget kunna äta upp arbetstiden.

– Om man bara reglerar undervisningstiden så kan all den övriga tiden fyllas upp med diverse kringuppgifter. Men om du till din undervisningstid har kopplat tid till planering och efterarbete så kan du varken ha hur mycket undervisning eller hur många andra arbetsuppgifter som helst, säger Åsa Fahlén.

Det är en del av det paradigmskifte Sveriges Lärare vill se av skolans styrning, där man rör sig bort från dagens målstyrning och i stället fokuserar på att säkra förutsättningarna att bedriva god undervisning.

Enligt Åsa Fahlén borde även arbetsgivarna se att den ordningen i praktiken är det enda sättet att nå en högre måluppfyllnad.

Reglera barngruppernas storlek

På samma sätt vill facket sätta press på SKR när det kommer till förskollärarnas planeringstid. Den allra viktigaste frågan i förskolan är dock att reglera barngruppernas storlek. Skolverket har sina rekommendationer, men fackliga ombud över hela landet vittnar om att de inte efterlevs.

– Det är alldeles för många barngrupper som är betydligt större än vad både Skolverket och våra medlemmar bedömer som lämpligt. Även här påverkas inte minst det kompensatoriska uppdraget, säger Åsa Fahlén.

Här väljer förbundet dock att gå en annan väg än att skriva in det i kollektivavtalet. I stället vill man påverka regeringen att lagstifta om gruppstorlekarna.

– Vi ser att man inte följer rekommendationerna i dag, så det behövs lagstiftning.
I skolan fanns det delningstal tidigare som anger när en grupp är så stor att den ska delas i två separata. Också det behöver vara tvingande.

LÄS MER:

Avtalskampen – här är parternas viktigaste krav

Stor guide: Avtalsrörelsen – så funkar den

Åsa Fahlén: Hög tid för en nationell kraftsamling om skolans framtid