Kunskapsskolans schema halverade planeringstiden

Kunskapsskolans modell grundar sig på att varje lärare ska tillbringa 1 650 minuter i veckan med elever.

Från sju timmar – till knappt fyra.
Tiden till för- och efterarbete har minskat drastiskt sedan Kunskapsskolan infört ett nytt schemaläggningssystem.
Läraren, som vill vara anonym, larmar Vi Lärare.
”En vädjan om hjälp” står det i textraden på mejlet som börjar berättelsen.

Kim, som egentligen heter något annat, är lärare på en av Kunskapsskolans 29 grundskolor. Här får 14 600 elever sin undervisning.

Mejlet som Vi Lärare får är ett rop på hjälp.

– Det känns som om ingen orkar bråka, och även om man bråkar händer inget, säger Kim, som vill vara anonym.

”Ser allt som undervisning”

Kunskapsskolans modell grundar sig på att varje lärare ska tillbringa 1 650 minuter i veckan med elever.

Det placerar skolan i topp vad gäller undervisningstid.

Markus Brunfelt

– Vi ser till allt som undervisning. Basgruppssamlingar med nyhetsbevakning, kommunikationspass, föreläsningar, workshops. En del kräver mer förberedelse än annat och förberedelse får man god tid att göra, säger Markus Brunfelt, grundskolechef på Kunskapsskolan.

Siffror från Sveriges Lärare visar att majoriteten av Kims grundskollärarkollegor i landet, 55 procent, undervisar mellan 1 000 och 1 200 minuter i veckan.

Men Kunskapsskolan har alltid haft samma elevtid, enligt grundskolechefen Markus Brunfelt.

– Fördelen är att eleverna får mer lärartid, vilket skapar en god studiemiljö och gör att lärarna trivs och upplever en bättre arbetsmiljö. Ju fler vuxna tillsammans med eleverna, desto bättre samarbete, säger han.

Så har schemat ändrats

Men Kims schema har ändrats sedan det nya systemet infördes under höstterminen 2024. Från sju timmars planering i veckan, till knappt fyra.

Totalt arbetar Kim 43 timmar i veckan, varav fem är förtroendetid.

  • 27,5 timmar går till workshops, kommunikationspass (översätts enklast med lektion), basgruppssamlingar och pedagogiska luncher.
  • Fem och en halv timme är schemalagda för planering och möten.
  • Möten kräver 2,5 timmar i veckan.
  • Förflyttningstid ingår i planeringstiden. Med fem minuter mellan varje lektion innebär det nära fyra timmar i veckan.
  • Då återstår mindre än fyra timmar i veckan för för- och efterarbete.
  • I planeringstiden ingår även dokumentation, föräldrakontakt och mentorsuppdrag.

– De vet att vi trollar med knäna, säger Kim.

Lärarna kräver regleringar

Samtidigt driver Sveriges Lärare frågan om reglerad tid för undervisning, för- och efterarbete.

– Det här visar med önskvärd tydlighet att vi behöver nya regleringar av  kvalitetsfaktorer som undervisningstid och tid till för- och efterarbete, säger vice förbundsordföranden Robin Smith.

Frågan är en av de viktigaste rent politiskt, och i avtalsförhandlingarna med SKR och Sobona har den hög prioritet.

Robin Smith har varit i kontakt med Sveriges Lärare inom Kunskapsskolan.

– Man har, trots invändningar, förändrat policyn för hur schemat ska beräknas, i ett undermåligt verktyg. Lärarna har samma uppdrag men en mycket mer kaosartad tillvaro, säger han.

Fokus har, enligt Kim, flyttats från en helhetsbild av arbetstiden, till att handla om elevernas tid med lärare.

– Jag känner mig handfallen, det känns som om vi lever i en kultur som inte är gynnsam för oss lärare, säger Kim.

”Försöker lära av varandra”

Markus Brunfelt räknar med att lärarna har 15 timmar till för- och efterarbete i veckan, inkluderat förtroendetiden.

Då räknar han med att all tid som inte är elevtimmar, inklusive förtroendetiden, går till planering.

I Kunskapsportalen, skolans lärplattform, finns även färdiga lektionskoncept och färdig planering.

– Så att lärarna ska slippa uppfinna hjulet varje gång, säger Markus Brunfelt.

Vad säger du till lärare som upplever att planeringstiden försvinner?

– Arbetstidsavtalet och undervisningstiden har varit lika hela tiden. Men processerna kan se olika ut på olika skolor, och på skolorna där det fungerar är det är tydligt är lärarna mer nöjda med schemat. Från centralt håll tittar vi på varför det fungerar så bra i exempelvis Nacka och Täby jämfört med andra skolor – och så försöker vi lära oss av varandra, säger han.

Markus Brunfelt menar alltså att eventuella problem ligger på skolnivå.

– Det kan vara så att vi påbörjar ett nytt schemasystem och när de ska sjösättas, så blir det barnsjukdomar. I ett sådant skifte kan det upplevas lite hackigt, och det ser olika ut på olika skolor, beroende på skolornas storlek, säger han.

”Hur roligt är det?”

Kim bekräftar att det visserligen finns färdigt undervisningsmaterial, men att även det kräver arbete för att anpassa efter klasser och kurser.

Samt att basgruppssamlingarna i början och slutet av dagen också kräver planering.

– Och hur roligt är det för lärare med färdigt material, säger Kim.

LÄS ÄVEN:

Kongressen – här är Sveriges Lärares politiska mål

Sveriges Lärares krav på SKR i nya avtalet