Lärarförbundets krav: Gymnasielärarna måste få mer tid för eleverna
Arbetstid
Reglera undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek på gymnasiet. De kraven ställer Lärarförbundet för att Sveriges gymnasielärare ska få förutsättningar att klara sitt uppdrag.
Var femte gymnasieelev tar inte examen inom tre år, enligt Skolverkets statistik. Det borde få hela samhället att gå i taket, anser Lärarförbundet. Samtidigt ges inte lärarna de förutsättningar de behöver för att få alla elever i mål, menar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
– Politiskt pratar man om att sänka kraven på eleverna. Det säger vi nej till. Politikerna måste först se sig själva i spegeln och inse att man varken ger elever eller lärare de förutsättningar som krävs. För att få kvalité krävs nu kraftfulla åtgärder och resurser, säger hon.
De krav ni ställer på att politikerna ska reglera undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek är väl lika viktiga för grundskolan?
– Det är absolut parametrar som har betydelse i alla skolformer där resurser saknas men i just gymnasiet har problemen eskalerat när var femte elev inte tar examen inom tre år, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon poängterar att staten behöver ta huvudansvaret över skolan och styra resurserna dit de behövs mest. I många kommuner har gymnasieskolan trängts undan av andra ekonomiska åtaganden.
– Det är ett jättestort problem med den bristande likvärdigheten då förutsättningarna att ge gymnasieeleverna en god utbildning skiljer sig stort både mellan kommuner och enskilda skolor. Kostnaderna för gymnasieskolorna ser så olika ut beroende på var i landet de finns och vilket elevunderlag skolorna har, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet har kritiserat att riksprisbeloppet inte tar tillräcklig hänsyn till att de finns olika behov på olika skolor och program. Det behövs en kompensatorisk resursfördelning av gymnasieskolan för att ge alla elever samma möjligheter, anser förbundet.
– Man kan exempelvis väga in elevernas meritvärden eller andra socioekonomiska faktorer vid fördelningen av pengar, säger hon.
Mer kvalitetstid med lärarna
För att eleverna ska få bättre förutsättningar att klara gymnasiet behöver de lärare som kan ägna tid åt att undervisa och planera lektionerna, framhåller Johanna Jaara Åstrand. Och de behöver få tid med sina lärare i klassrummet. I dag är bara lärarnas totala arbetstid reglerad, varken undervisningstid eller antalet elever i klassrummet har några maxgränser. Och det finns ingen lägstanivå för planeringstiden heller.
– Staten behöver ta ett helhetsansvar kring de här bitarna för i dag betalar lärarna bristerna med sin hälsa och elever går miste om sin examen, säger hon.
LÄS ÄVEN
Sågar förslag på sänkta betygskrav: ”Vansinnigt”
Lärarprofilen om kritiken: Blivit fult att hylla läraryrket
