Strikta städkrav knäcker Uppsalas skolor
I Uppsala görs ingen skillnad på om det är en förskola eller en gymnasieskola för städkraven.
Arbetsmiljö
Lärare i Uppsala har tvättat skolans gardiner i sina egna tvättmaskiner för att klara kommunens nya strikta städkrav.
– Det är helt vansinnigt. Det är ett principfel att kräva att lärarna ska städa, säger Elisa Erikson, Sveriges Lärares ordförande i Uppsala.
Miljönämnden och miljöförvaltningen i Uppsala har tolkat Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning av skolorna som ska-krav och gör ingen skillnad på om det är en förskola eller en gymnasieskola.
Konsekvensen har blivit att lärare får ägna lektionstid för att städa och vid något tillfälle tagit hem skolans gardiner för att tvätta dem i den privata tvättmaskinen.
I Folkhälsomyndighetens allmänna råd står det att lokaler som används stadigvarande bör städas dagligen och att städningen bör omfatta rengöring av lättåtkomliga ytor som till exempel golv, bord, bänkar, stolar, stoppade möbler och mattor.
Extrakostnad på 200 000
På Katarinaskolan, en 6-9-skola, innebär miljöförvaltningens strikta krav att pengar som de vill lägga på personal och läromedel istället går till städning.
Jacobina Silén.
– För oss blir det en extra kostnad på upp mot 200 000 kronor om året, säger Katarinaskolans rektor Jacobina Silén.
– Vi hoppas att det inte ska behöva drabba lärartjänster men annan personal kan behöva minskas.
Det var på hennes skola som personalen tvättade gardiner.
– Ja, gardiner tvättades av frivilliga lärare. Vi fick en förfrågan via mail och det verkar som att några i personalen erbjöd sig att ställa upp på det. Vi blev ombedda att kolla till de salar som vi har ansvar över lite extra, men vi fick inte specifika instruktioner om fönsterkarmar och liknande. Jag tror inte att någon lärare upplevde det som betungande, säger skolans skyddsombud, Johannes Wiberg.
Johannes Wiberg anser att pengarna som går till att damma fönsterbleck och hyllor skuklle gör större nytta på andra ställe.
Johannes Wiberg.
– Jag tror att många på skolan håller med rektor om att vissa av kraven är överdrivna. Elevernas och personalens hälsa är givetvis högt prioriterad men om skolpengen måste gå till daglig dammtorkning istället för elevhälsa, stödinsatser och liknande så är det en större hälsofara.
Lojalitet till den egna skolan, till kollegor och till barn och elever är ofta orsaken till att lärare tar på sig andra arbetsuppgifter än de som ingår i kärnuppdraget, menar Elisa Erikson ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala.
– Det finns en risk att lärarna blir gisslan. Att huvudmannen säger att de måste ta bort mattor från förskolan om lärarna inte dammsuger dem. Då är det lätt att man accepterar städningen eftersom mattan är viktig för barnen.
Städkraven gäller såväl kommunala som privata skolor vilket får ordförande Elisa Erikson att konstatera att miljönämnd och utbildningsnämnd har brister i kommunikationen.
– Nämnderna är väldigt osynkade. Kommer man med sådana här krav måste man också skjuta till pengar i budgeten för det. De kommunala skolorna använder sig av upphandlade städbolag som miljöförvaltningen nu alltså underkänner. Det är snurrigt.
”Skulle bli provocerad som förälder”
Och när lärarna blir städare drabbas eleverna.
– Jag skulle bli provocerad om jag var vårdnadshavare och mitt barn inte fick sin undervisningstid eftersom lärarna är ska dammsuga soffor, säger Elisa Erikson.
Elisa Eriksson, Sveriges Lärares ordförande i Uppsala.
Miljönämndens ordförande Klara Ellström (MP), har förståelse för upprördheten men försvarar beslutet och framhåller att de allmänna råden funnits i tio år. Att det tillämpas olika strikt runt om landet beror enligt henne på att Uppsala nått längre i arbetet att införa reglerna.
– Vi gör det som vi ska göra som tillsynsmyndighet. Vi har att förhålla oss till Folkhälsomyndighetens allmänna råd och till de vägledande domar som finns. Jag förstår att det inte är kul att få extra kostnader men vår funktion är att se till att lagar och regler för hälsa och miljö följs och i det här fallet handlar det om att barnen inte ska vistas i hälsofarliga miljöer. Hur skolorna väljer att lösa städningen har vi inte med att göra. Framöver kan man nog tänka att man vid renovering av skolor eller planering av nya skolor tänker på att det ska vara lättstädat.
Görs ingen skillnad
Är det rimligt att samma regler ska gälla för förskolan som för gymnasiskolan?
– Visst, man kan tycka att det skulle kunna finnas olika nivåer i städråden beroende på elevernas ålder men vi utgår från de regler som faktiskt finns.
Vad säger du om att elever går miste om undervisningstid som de enligt skollagen har rätt till?
– Jag förstår om vårdnadshavare blir irriterade om deras barn går miste om undervisningstid för att lärarna måste städa sista lektionen men jag tror att de blir mer irriterade om barnen blir sjuka av skolan.
Borde inte budgeten ha korrigerats innan nya städkraven infördes?
– Som jag nämnde tidigare har de allmänna råden om städning i skolor och förskolor funnits i tio år redan och vi har lyft behovet att avsätta tillräckliga medel för städning både vid tillsyn och i samverkan inom kommunen, innan det har blivit ett föreläggande med krav. Så det är inte bara i år som pengarna har saknats för att kunna klara lagstiftningens krav.
LÄS MER:
Saco: Lägre livslön för tre av fyra lärarutbildningar
