Professorn: ”Sammanslagning av skolor ger bättre resultat”

Han leder ett forskningsprojekt som undersöker hur svenska kommuner försöker minska segregeringen genom att aktivt styra grundskolors elevsammansättning.

Projektet, som ska pågå fram till årsskiftet 2024/2025, består av tre olika fallstudier i tre olika kommuner. Förhoppningen är att det ska tas fram ny kunskap om kommunala motiv och förankringsprocesser, elevgruppers sociala interaktionsmönster, skolresultat samt hur skolans professioner och föräldrar reagerar och agerar.

– Ett fall gäller stängning av en skola i ett utanförskapsområde, vilket är det vanliga sättet att agera. Eleverna har därefter slussats vidare till andra kommunala skolor, säger Stefan Lund.

Positivt resultat

De andra båda fallstudierna omfattar dels en ny skola i ett utanförskapsområde, dels en sammanslagning av ett antal skolor.

Hur har det gått?

– Vi har ännu bara preliminära resultat, men enligt dem presterar den nyöppnade skolan som en genomsnittsskola i Sverige, trots en lägre andel från grunden svenskspråkiga elever, vilket är ett positivt resultat.

Den tredje studien gäller sammanslagning av tre F–6-skolor till två stycken F–3-skolor och en 4–6-skola.

– Initiativ till sammanslagningen kom från rektorer. Segregationen i kommunen påverkade skolresultaten negativt.

Andelen ökade

Har de blivit bättre efter sammanslagningen?

– Ja, enligt de preliminära resultaten. Jämfört med året före omorganisationen har andelen elever som klarade alla kunskapsmålen i det nationella provet i svenska som andraspråk ökat med 24 procentenhet, från 50 till 74 procent.

Och i svenska?

– Där ökade andelen med tio procent, vilket stämmer väl överens med internationell forskning. Det finns ingen evidens för att skolsammanslagningar leder till att det går sämre för barn som tillhör majoritetsgrupper.