Ny forskning ger verktyg för studiero: ”En kunskapsbank”
Studiero
En ny rapport ger lärare verktyg i att få bättre studiero i klassrummet.
Forskare har gått igenom tusentals studier och listat det som är viktigast att jobba med.
– Det är ingen manual, men det är en kunskapsbank att plocka ur utefter ens egen situation, säger docent Annika Lilja.
Under ett och ett halvt år har Skolforskningsinstitutet tillsammans med externa forskare sammanställt 39 översikter som omfattar tusentals forskningsunderlag om studiero i klassrummet.Annika Lilja, docent i pedagogik på Göteborgs Universitet, är en av de externa forskare som deltagit i arbetet.
– Jag har själv varit lärare i 25 år. Ändå har jag fått flera aha-upplevelser när vi gått igenom materialet, säger hon.
Annika Lilja tror att rapporten "Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap" kan hjälpa alla lärare, oavsett hur rutinerade de är.
– Nyutexaminerade kan ta del av lösningar av problem de kommer att ställas inför. Rutinerade lärare som intuitivt har arbetat på rätt sätt kommer kunna sätta ord på sina erfarenheter, säger hon.
Annika Lilja säger att det är viktigt att jobba med studiero på två sätt.
– Dels är det viktigt att förebygga studiero. Dels måste man också ha verktyg för att agera reaktivt.
Annika Lilja presenterade tillsammans med Skolforskningsinstitutet den nya forskningsrapporten om studiero på Bokmässan.
– Studiero är ett känsligt ämne. Om jag inte har studiero i mitt klassrum – betyder det då att jag är en dålig lärare. Men det är viktigt att våga analysera vad ett dåligt beteende i klassrummet beror på. Ofta är det flera saker som samspelar och läraren och eleverna får lösa ett problem i taget för att få en bättre situation, säger Annika Lilja.
I rapporten har hon och de andra forskarna ställt samman sex punkter (se faktaruta) som är viktiga att tänka på för att få en bättre studiero i klassrummet.
– Men det här är ingen manual. Rapporten lär ut framgångsrika metoder, men det är viktigt att läraren anpassar idéer, modeller och strategier i just sitt klassrum.
För studiero är en svår fråga.
– Bara själva definitionen av studiero är knepig. Politiker, lärare, vårdnadshavare, elever och skolledning kan ha sin egen bil av vad som är studiero. Det är viktigt att klassen är delaktig och tillsammans med läraren kommer fram till hur studieron ska se ut hos dem. Det är ju inte säkert att det uppfattas som studiero för alla bara för att det är knäpptyst i klassrummet för att ta ett exempel, säger Annika Lilja.
Hon tror också att en del internationella studier kan vara intressanta för de svenska klassrummen.
– Resultaten från Good Behaviour Game i USA tycker jag är intressanta. Där visas det hur lärare och elever tillsammans kommer fram till vad som är studiero, implementerar det i klassrummet och kopplar det till ett belöningssystem, säger Annika Lilja.
– Det finns många olika strategier man kan med sig in i klassrummet beroende på vilken situation man är i, säger hon.
Forskarnas sex punkter från studien
- Lära känna eleverna och skapa positiva relationer. Arbetet med att främja studiero behöver anpassas till behoven hos de enskilda eleverna och till elevgruppen som helhet. Lärares relationsbyggande med eleverna är en grundförutsättning för studiero som bidrar till elevernas lärande.
- Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov. Behoven i den egna undervisningen samt hos eleverna som grupp och som individer behöver analyseras. Det kan handla om att ha kunskap om vilka svårigheter en elev befinner sig i. Det är även viktigt att skilja på att det ska vara lugn och ro i klassrummet och att eleverna arbetar med det som är avsett.
- Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur. Det är viktigt att tydliggöra förväntningarna och att ha tydliga ramar för undervisningen. Det handlar om regler och rutiner för klassrummet och för exempelvis övergångar mellan olika aktiviteter. Det kan även handla om att i lektionsplaneringen ta möbleringen i klassrummet i beaktande.
- Aktivera eleverna och göra dem delaktiga. Att göra eleverna aktiva på lektionerna kan öka tiden som eleverna arbetar med det läraren avser, och minska distraktioner. Flera översikter lyfter fram olika sätt att öka elevernas möjligheter att svara och reagera på lektionerna.
- Stödja och bemöta beteenden. Att stödja och uppmuntra beteenden som bidrar till en positiv klassrumsmiljö och att bemöta andra sorters beteenden gynnar studieron. I det arbetet ingår både proaktivt och reaktivt ledarskap.
- Utvärdera utifrån observationer. För att kontinuerligt kunna anpassa ledarskapet efter elevernas behov kan det vara värdefullt att tänka kring hur man som lärare kontinuerligt kan utvärdera sitt ledarskap och sitt arbetssätt för att därigenom kunna prioritera vad som behöver utvecklas.
