Mobilspöket – nu är det på väg ut ur skolan

”Äntligen” – eller ”ett slag i luften.”

Åsikterna om regeringens förslag om ett totalt mobilförbud i skolan skapar debatt. Och splittring.

I maj 2024 släppte OECD – en internationell organisation för samarbete och utveckling – en rapport som pekade ut mobilanvändningen som en av de främsta orsakerna till Sveriges och andra länders försämrade resultat i matematik i Pisamätningarna 2022.

”Vi blev överraskade över det starka sambandet”, sa Andreas Schleicher, utbildningschef för OECD, vars studie också visade att 59 procent av alla femtonåriga elever i OECD:s 38 medlemsländer blivit störda av mobiltelefoner under matematiklektionerna. Siffran för Sverige var ännu högre: 67 procent.

Var tredje elev stressad utan mobil

Rapporten visade också att var tredje svensk elev sa sig bli stressad halva skoltiden eller mer när hen inte hade tillgång till sin mobil. OECD:s slutsatser slog fast det som många påstår sig veta: Att mobiltelefonerna är ett av skolans största problem och ska bort. Helt och hållet.

”Utgångspunkten ska vara att skoldagen är mobil­fri”, sa skolminister Lotta Edholm (L) efter ett möte med OECD.

Minister- och partikollegan Johan Pehrson ville inte vara sämre.

”Problem med stök och bristande studiero i klass­rummet är vardag för många av Sveriges elever och lärare. Att göra skolan mobilfri är en viktig pusselbit för att eleverna ska få en lugnare och tryggare skolmiljö”, sa utbildningsministern.

Nu vill duon och regeringen införa ett nationellt mobilförbud i grundskolan, också på rasterna.

”Det är mycket lättare att få respekt för reglerna om de är gemensamma”, motiverade statsminister Ulf Kristersson (M), regeringens förslag.

Men exakt hur de ska se ut är inte klart. I höstas tillsattes en utredning för att undersöka hur det ska göras rent praktiskt. Senast den 3 mars 2025 ska resultatet presenteras.

Äntligen, säger en del. Många av dem lärare.

Hör inte hemma under skoldagen

I en undersökning från PFM Research från december 2023 tyckte 76 procent av de 500 tillfrågade lärarna att förslaget om totalt mobilförbud är mycket eller ganska bra. Även många elever är för ett mobilförbud. Sex av tio elever i åldern 10–15 år som gick på skolor med förbud tyckte det var bra, enligt en Novus-undersökning från 2016.

En av anhängarna till regeringens förslag är Inger Enkvist, skoldebattör och professor emerita i spanska vid Lunds universitet.

– Jag tycker det är utmärkt. Mobilerna splittrar elevernas uppmärksamhet och hör inte hemma under skoldagen. Att det finns vissa tillfällen där de kan användas pedagogiskt väger lätt i jämförelse med alla negativa faktorer, säger hon.

Sedan skollagen ändrades 2022 kan läraren samla in mobilerna under lektionen – om inte rektorn redan beslutat att mobilerna samlas in när skoldagen börjar och återlämnas när det är dags att gå hem.

Något som många rektorer gör. Och tycker är bra. Ungefär hälften av landets rektorer tycker att lagändringen 2022 har haft ganska eller mycket stor betydelse för att skapa studiero och förebygga kränkningar. Det visar Skolverkets undersökning ”Fysiska ingripanden och disciplinära åtgärder” från 2023.

Jonas Åkesson är en av de positiva. Han är rektor vid Sturebyskolan i södra Stockholm. Redan 2019 införde skolan mobilförbud i sina ordningsregler.

Ett beslut som mötte motstånd, främst i hög­stadiet. Protesterna kom inte bara från eleverna, en del föräldrar och lärare var också emot.

I dag har protesterna lagt sig, menar Jonas Åkesson.

– Det fanns såklart inte acceptans från alla fullt ut när regeln infördes. En del högstadieelever och även några vårdnadshavare ifrågasatte regeln. Och en del av personalen var också frågande till hur det skulle genomföras. Men i dag hörs inga protester från elever och vårdnadshavare längre, även om jag vet att det finns elever som utmanar regeln och inte fullt accepterar den.

Då reagerar skolan snabbt och kontaktar föräldrarna. Som ofta visar tacksamhet.

– Det är undantagsvis som vårdnadshavare inte stöttar skolan när deras barn brutit mot regeln. Det verkar finnas ett klart stöd för mobilfri skola i hela samhället, säger Jonas Åkesson.

Jag tycker det är ett populistiskt förslag.

Trots goda erfarenheter från Sturebyskolans mobilpolicy tycker inte Jonas Åkesson att det behövs en ny strängare lag om mobilförbud.

– Jag tycker det är ett populistiskt förslag. Än finns det ingen enhetlig forskning som verkligen visar att en mobilfri skola ger den effekt som vi vill tro. Därför bör det fortfarande vara ett rektorsbeslut. Dessutom har de flesta skolor redan fattat ett sådant beslut. Så det är ju att slå in öppna dörrar, säger Jonas Åkesson.

Han fortsätter:

– Det är bara ett sätt för politikerna att styra bort skolfrågan från det stora problemet att vi har gjort skolan till en marknad där vi tillåter stora koncerner att till exempel ha undervisning på engelska trots att det finns tydlig forskning som visar att det är negativt för lärandet att ha undervisning på annat språk än sitt modersmål, säger Jonas Åkesson och frågar sig:

– Varför detaljstyra mobilfrågan när man tillåter så mycket annat som man vet är dåligt för elevernas lärande?

Mobilfrågan är långt ifrån ny. När mobilerna ökade lavinartat i försäljning i slutet av 90-talet dök de också upp i många klassrum. Och skapade irritation och debatt.

I mars 2004 hade den tagit sig ända in i riksdagen. Dåvarande partiledaren för Liberalerna (som då hette Folkpartiet), Lars Leijonborg, varnade för mobilerna som ”blivit ett nytt verktyg för elever som vill störa, fuska eller trakassera andra elever”.

I en interpellation undrade han vad regeringen och utbildningsminister Thomas Östros (S) skulle göra åt saken. Ministern hänvisade till skollagskommitténs betänkande ”Skollag för kvalitet och likvärdighet”.

Lågpresterande gynnades mest

Tre år senare, 2007, var den första lagen mot mobilanvändandet i skolan på plats. Lärare fick rätt att ”omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna”.

En lag som skärpts både 2020 och 2022.

Forskningen är långt ifrån enig om mobiltelefonernas negativa påverkan i skolan. Men en brittisk studie som genomfördes 2016 i 91 skolor i fyra städer fick stort genomslag. Studien visade att elever från skolor med restriktivare regler kring mobiltelefonerna hade bättre resultat än elever från skolor med liberalare regler. Betygen höjdes enligt undersökningen med 6,4 procentenheter för de elever där mobilerna förbjöds helt.

Undersökningen visade också att de som­ gynnades mest av mobilförbud var lågpresterande elever.

Längre tradition av digital teknik

Mobilförbud kan också minska mobbning. Det menar forskaren Sara Abrahamsson på norska folkhälsoinstitutet som studerat norska högstadieelever i skolor som infört mobilförbud.

– Efter att man infört mobilförbud förbättras flickors betyg, och de går färre gånger till specialistvården, som psykolog. Både för pojkar och flickor minskar mobbningen i skolan, säger Sara Abrahamsson till TV4.

Svenska forskare har haft svårare att hitta lika positiva effekter av mobilförbud som i England och Norge.

En förklaring kan ha varit att svenska skolor har en längre tradition av digital teknik i skolan än åtminstone engelska.

Många följer inte förbudet

Undersökningarna visar att det inte bara är svårt att mäta effekter. Det är också svårt att efterleva ett förbud.

Det menar Anita Grigic Magnusson, universitets­lektor vid institutionen för it, avdelningen för lärande, kommunikation och it vid Göteborgs universitet.

– Det är ingen lätt uppgift för lärare att effektuera ett mobilförbud i klassrummet. Detta då mobiltelefonen redan införlivats i lärarens undervisningspraktik på högstadiet och gymnasiet.

Dessutom är det många elever som inte följer förbudet. De kanske lämnar in ett mobilskal, har två mobiler eller säger att de glömt den hemma.

– De allra flesta elever följer ett förbud men de elever som inte vill lämna ifrån sig telefonerna kommer att hitta strategier och sätt att inte göra det. Att enskilda elever inte följer skolans eller lärarens mobilförbud leder ofta till oönskade konflikter vilket i sig kan upplevas som mer störande än att låta eleverna ha tillgång till sina mobiler, säger Anita Grigic Magnusson, som skrivit avhandlingen ”Användningen av mobiltelefoner i den digitaliserade skolan: elevers och lärares perspektiv”.

”Vi borde fråga oss när och till vad vi använder mobilen som lärverktyg.”

Vad tycker du om regeringens förslag om ett ”hårdare” förbud mot mobiltelefoner?

– Det finns inget enkelt svar och det finns framför ­allt ingen enkel lösning. I den digitaliserade skolan borde frågan inte handla om vilken teknologi som är tillåten eller inte utan i stället borde vi fråga oss när och till vad vi använder mobilen som lärverktyg.

Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är skeptisk till rege­ringens planer på ett totalförbud mot mobiler i skolorna.

– Diskussionen om förbud gynnar inte skolan utan det blir en normfråga som kepsar, sen ankomst eller tuggummi. De studier vi har gjort visar att om läraren har en tydlig ledarroll är inte mobilfrågan ett så stort problem.

Chattprogram finns överallt

Tidöpartiernas krav på hårdare mobilförbud är ett slag i luften, menar Malin Lernfelt, chefredaktör på Liberala Nyhetsbyrån, som bevakat skolfrågan i många år. Hon menar i stället att det är dags att reglera datoranvändningen.

Medan mobilerna samlas in är det fritt blås på datorerna på många skolor.

– Jag kan få en massa meddelande från mina barn under skoltid, trots att mobiltelefonerna samlats in. De skickar från datorn. I princip allt som finns på en mobil finns på en dator. Ett klick bort finns en hel värld som säkert uppfattas som jättemycket roligare än att sitta och plugga, säger Malin Lernfelt.

Att blockera Youtube och annat på skoldatorerna hjälper inte, enligt Malin Lernfelt.

– I stort sett alla skolappar som används innehåller chattprogram. Så det är inte svårt att chatta.

Därför tycker Malin Lernfelt att datorerna bör samlas in och läggas i skåp när de inte behövs.

– Det är mycket bättre att jobba helt analogt en del av skoldagen. Det är också bra för barnen att skriva för hand. Det finns en koppling mellan handen och hjärnan och inlärning.

Hon fortsätter:

– Skolan har varit en experimentverkstad när det gäller digitaliseringen. Man har digitaliserat för digitaliseringens skull. Men digitala verktyg har inget värde i sig. Värdet med digitala verktyg är när de bidrar till ett bättre sätt att lära.

– Skolan ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskap. Men det har inte gällt vid digitaliseringen, säger Malin Lernfelt.

Inger Enkvist är inne på samma linje och frågar sig:

– Har vi sett utvärderingar som visar att elever lär sig bättre, koncentrerar sig bättre och är lugnare och gladare med mobiler i klassrummen?

LÄS MER:

Facket: Mobilförbud ”plåster på en avskuren halspulsåder”

Lugnare arbetsmiljö på skolan efter mobilförbud

Därför vill hon att mobilerna används i slöjden

Lärarna i fritidshem är restriktiva med skärmtiden