Många lärare skräms av lojalitetsplikten
Individuell lönesättning gör att många lärare tänker sig för innan de framför allvarlig kritik, menar Robin Smith. Foto: Johanna Säll
Tystnadskultur
Individuella löner gör att många lärare undviker att framföra allvarlig kritik. Det menar gymnasieläraren Robin Smith.
– Det krävs ganska lite av en chef för att göra medarbetare nervösa.
Robin Smith var fram till årsskiftet Lärarnas Riksförbunds samordnare för fackliga ombud inom privat skolsektor. Han berättar att det på många skolor finns tysta, rädda och oroliga lärare.
– Ett viktigt skäl till oron är lojalitetsplikten kontra yrkesetiken. Det är ofta med omsorg om eleverna och verksamheten som man vill lyfta fram och kritisera olika missförhållanden. Tyvärr är det inte ovanligt att man inte vågar göra det.
Varför inte?
– När arbetsgivare trycker på lojalitetsplikten kan det lätt uppfattas som att den som kommer med återkommande kritik riskerar sin anställning. Eller så är man rädd för att förstöra sina karriärmöjligheter eller riskera en sämre löneutveckling. Det krävs i dag inga starka signaler från en chef för att göra folk nervösa, säger Robin Smith. Han menar att den individuella lönesättningen gör att många lärare tänker sig för innan de framför allvarlig kritik.
– Det är en utveckling som dessutom har förstärkts av olika lönetillägg, till exempel karriärpengar. Det kan handla om 50 000–60 000 kronor extra per år.
– Arbetsgivaren är inte skyldig att ge några starkare motiveringar till varför vissa ska få tillägg, men inte andra. Det leder i sin tur till en godtycklighet och ger arbetsgivaren en enorm makt. Många känner attde inte vill misshaga den person som sätter deras lön.
Drabbar tystnaden kvaliteten?
– Ja. Dessutom har omgivande samhälle ett legitimt intresse av att få insyn i vad som händer i skolorna och vad skattepengarna används till. Enda skälen till att neka insyn är omsorg om elevernas trygghet, arbetsro och integritet.
Har tystnadskulturen ökat?
– Det är min bild, även om jag inte har några siffror på det. Mycket pekar på att det är värst inom de vinstdrivande verksamheterna som dessutom har vuxit kraftigt under senare år.
– På många håll har det smugit sig in en näringslivslogik som jag inte tycker hör hemma i skolan. Det är klart att den som tillverkar mobiltelefoner eller annat har behov av att skydda sina företagshemligheter. Men jag kan inte förstå varför detsamma ska gälla för en skola.
LÄS ÄVEN
Granskning: Lärare vågar inte vara öppet kritiska
Facket: Så stoppar vi tystnadskulturen
Yttrandefrihet – Det här gäller för dig som lärare
Misshandlad av elev – ledningen krävde att hon höll tyst
Lärare på friskolan: ”Många är rädda för att berätta att de är med i facket”
