Larmet: 200 skolor kan tvingas stänga efter lärarbrist

För två veckor sedan stängde huvudskyddsombudet mellanstadiet på Nya Raketskolan i Kiruna genom ett skyddsstopp. På torsdagsmorgonen var det dags igen. Då stängdes både mellan- och högstadiet på Vittangi skola i Kiruna genom skyddsstopp. I båda fallen handlar det om att skolorna, under en längre tid, varit underbemannade och att arbetsbelastningen på övrig personal blivit alltför stor. Men de båda skolorna är inte unika. Lärarförbundet har listat 214 skolor i Sverige som har en lägre behörighetsgrad än Nya Raketskolan.

– Det är inte klokt att vi har så många skolor som saknar legitimerade lärare. Det slår hårt mot eleverna och drabbar såväl skolresultaten som lärares arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet *, i ett pressmeddelande.

Så många lärare saknas i Sverige

Enligt Skolverkets statistik saknas 22 500 legitimerade lärare i grundskolan i Sverige.

– För att långsiktigt komma till rätta med lärarbristen och skapa likvärdiga förutsättningar krävs ett statligt huvudansvar och insatser som gör läraryrket mer attraktivt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Skyddsstoppet på Vittangi skola berör 60 av de drygt 100 elever som går på Vittangi skolan. Nya Raketskolan med 200 elever stängdes på kvällen den 15 september efter att skolan bara hade 2 behöriga lärare på plats. Det saknades, enligt rektorn, ytterligare 5 lärare och de lärarna som arbetade vittnade om att de undvek att gå på toaletten för att hinna med.

Svårigheten att rekrytera i Kiruna beror till stor del på bostadsbristen.

Efter att huvudskyddsombudet Carina Lidberg utlyst skyddstoppet på Nya Raketskolan anmälde sig lärare från andra delar av Sverige att komma och jobba och privatpersoner i Kiruna erbjöd att hyra ut bostäder. Efter tre dagars skyddsstopp kunde eleverna återvända till Nya Raketskolan.

Carina Lidberg har dock begärt att kommunens politiker sätter sig ned och gör en gemensam plan för att långsiktigt lösa problemen för skolorna i Kiruna.

Kräver att politikerna agerar

Johanna Jaara Åstrand konstaterar att bland de skolor som har lägst behörighet så återfinns glesbygdsskolor. Det finns också en överrepresentation av fristående skolor, av skolor med barn med utländsk bakgrund och föräldrar med låg utbildningsbakgrund samt skolor som ligger långt från lärosäten med lärarutbildningar.

– Antingen får politiken fatta beslut att vi inte ska ha skolor i hela Sverige. Det vore förödande. Annars är slutsatsen att man måste ta ansvar och ge eleverna samma chans oavsett vilken skola man går i eller var eleven bor, säger hon till Läraren.se. 

Johanna Jaara Åstrand säger att staten behöver ta över ansvaret för finansieringen av skolan och se till att pengarna fördelas på ett likvärdigt sätt utifrån de kostnader man har på olika skolor. Hon konstaterar att skyddstoppen bara ett exempel på ett system som brister trots att skollagen anger att skola ska vara likvärdig och kompensatorisk.

– Det är den inte. Det vi ser idag är istället skolor som tvingas till drastiska åtgärder. Hur många bevis och larmrapporter ska behöva presenteras innan politikerna agerar? säger Johanna Jaara Åstrand.

* Lärarförbundet bildar tillsammans med Lärarnas Riksförbund, Sveriges Lärare, efter nyår.