Lärarna som lämnat skolan: Detta får oss tillbaka

LÄS ÄVEN: Lärarna om kommunens lönebesked: ”Glasspengar”

Runt om i landet protesterar lärare mot nedskärningar som gör jobbet ännu svårare och tyngre – i Karlskoga räknar Sveriges Lärares ordförande Charlie Jarl med att besparingarna kommer att få lärare att lämna yrket.

– Vi vill ha löneutveckling, inte en present. Vi har redan lärare som väljer andra kommuner med bättre löneutveckling (...) eller andra branscher, säger han.

Detta i en situation där lärarbristen är allvarlig. 

Så många lärare fattas

Fram till år 2035 räknar Skolverket med att det behövs 35 000 lärare.
En del av dessa utbildade och behöriga arbetar idag inom andra branscher, eftersom de valt att lämna skolan.

Men i Sverige finns en grupp lärare som vänt sig till andra branscher.

Drygt hälften av dem kan tänka sig att återvända. Det innebär att andelen sjunkit något, från 60 procent 2016 till 55 procent 2022.

Det visar Statistiska centralbyråns enkätundersökning ”Lärare utanför yrket”, som bygger på enkäter med personer som lämnat skolan och bytt bransch.

Därför lämnar lärarna

Den vanligaste orsaken till att lärare byter till andra jobb är arbetsmiljön, där stress och hög arbetsbelastning är viktiga faktorer bakom avhoppen.

• 69 procent av kvinnorna och 64 procent av männen säger att arbetsmiljön fick dem att lämna skolan.
• 40 procent anger att arbetsvillkor som lön och arbetstider varit avgörande för deras beslut.
• Andra faktorer är stress, förväntningar från vårdnadshavare och bristande möjlighet att påverka sin arbetssituation. Till exempel hade 7 av 10 kvinnliga lärare arbetat en dags övertid i veckan i sin senaste läraranställning. Samtidigt anger lärarna att elevgrupperna blivit större mellan 2016 och 2022.
• Det är vanligare att lärare i grundskolan lämnat yrket på grund av hög arbetsbelastning, än att gymnasielärare gör det.

Gymnasielärare upplever svårigheter med att kombinera yrkes- och privatliv i högre grad än vad grundskollärare gör.

Åtgärderna som lockar lärarna tillbaka

Ändå kan hälften av lärarna  tänka sig att återvända till undervisningen.
Bland män är siffran 62 procent, bland kvinnorna 51. Kvinnor upplever en högre grad av stress kopplat till läraryrket än vad män gör.

• Kraven för att återvända handlar mest om praktiska saker.
  Mer tid för planering och efterarbete.
• Rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid.
  Att kunna styra arbetssituationen.
• Högre lön.

I Salems kommun förbereder sig Sveriges Lärare för kvällens manifestation mot nedskärningarna som ökar tyngden på lärarna med större klasser, mer undervisning och färre kringfunktioner.