Lärarna bjuder på en månadslön om året

Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) strax före millennieskiftet försvann ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken har såväl lärarnas undervisningstid som arbetsbelastning ökat. Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.

– Det är tydligt att kommunerna inte värderar skolan tillräckligt högt och inte satsar de resurser som behövs. Resultatet ser vi bland annat i form av försämrad arbetsmiljö för lärare, säger Svante Tideman som är förste vice ordförande i LR.

Han lyfter fram lärarnas arbetstid som ett kritiskt område.

– Till att börja med behöver vi ha bestämd undervisningstid. Det innebär att när jag som lärare börjar ett läsår ska jag veta hur många lektioner jag kommer att ha. Händer det något som gör att antalet ökar, får rektorn antingen plocka bort andra arbetsuppgifter från mig eller betala mer.

Räcker det?

– Om det visar sig vara otillräckligt måste vi få tillbaka en centralt reglerad undervisningstid. Dagens system saknar tydliga parametrar som vi kan hålla fast oss vid. De senaste årens utveckling visar att det är ett system som inte fungerar.

– Lärare måste kunna säga till sin rektor att min undervisningstid är full. Ska jag undervisa mer är det frågan om beordrad övertid som ska ersättas. I dag är det alldeles för lätt för arbetsgivare att hävda att fler undervisningstimmar ryms inom en lärares ordinarie tjänst. Dessutom kostar det inget, eller åtminstone alldeles för lite, att lägga på fler lektioner.

Utifrån resultaten i senare års arbetsmiljöundersökningar, lärares och fackliga ombuds bedömningar och diskussioner i referensgrupper har LR tagit fram riktvärden som visar vad förbundet anser är rimlig undervisningstid.

Tanken med riktvärdena är att de ska fungera som stöd för enskilda lärare och fackliga ombud i samtal med skolledare kring undervisningstid. I sådana diskussioner bör det självklart även tas hänsyn till bland annat klasstorlek, antal undervisningsgrupper, eventuellt mentorskap, antal elever med extra stora behov och andra faktorer som påverkar lärares arbetsbelastning.

– Jag tror att man i betydligt större utsträckning behöver anpassa lärarnas undervisningstid utifrån vilka elever och klasser de har. En del klasser är mycket mer arbetskrävande än andra, säger Magnus Henell som är huvudskyddsombud för LR i Norrköping.

Skulle inte det leda till avundsjuka och missämja i kollegiet?

– Det behöver det inte göra om man från skolledningen är öppen med hur man har gjort och varför man har gjort det, men det är viktigt att färre undervisningstimmar för en lärare med exempelvis extra arbetsamma undervisnings- eller mentorsgrupper inte leder till fler undervisningstimmar för en annan, utan att det då anställs fler lärare.

En jämförelse mellan LR:s olika riktvärden och lärares verkliga genomsnittliga undervisningstid – enligt LR:s longitudinella arbetsmiljöundersökning för 2021 – visar på mycket stora skillnader.

Omräknat i pengar handlar det för många lärare om drygt en månadslön per år som de ”bjuder” sin arbetsgivare på.

86 procent svarar: ”Vi har för hög arbetsbelastning”

Under många år har lärare återkommande, men med föga resultat, vittnat om en ständigt ökande arbetsbelastning. I LR:s senaste arbetsmiljöundersökning uppgav till exempel 86 procent av F–3-lärarna att de har för hög arbetsbelastning. Resultatet för övriga lärargrupper är inte mycket bättre (se grafik på sidan här nedan).

– Lärare ligger över tid väldigt högt när det gäller arbetsrelaterade besvär. En viktig förklaring är arbetsbelastningen, det vill säga den bristande balansen mellan krav och resurser, säger Kristian Hansson som sakkunnig inom skola och utbildning på Arbetsmiljöverket.

Academedia är norra Europas största privata utbildningsföretag, ekonomiskt framgångsrikt och ständigt växande.

Andrés Jerez, föreningsombud för LR inom Academediakoncernen, berättar att det i dag ofta är frågor kring lärarnas arbetsbelastning, inte lön, som står högst upp på den fackliga dagordningen.

– Det handlar dels om undervisningstiden, dels om alla arbetsuppgifter som egentligen ligger utanför själva lärarjobbet. En del lärare har till exempel mycket omfattande och tidskrävande mentorsuppgifter vid sidan om sin undervisning.

Vad bör göras?

– Jag tycker att man ska renodla läraruppdraget. Många lärare har alldeles för många ickeläraruppgifter, vilket ökar arbetsbelastningen. På en del skolor har man satsat på att ta bort mentorsuppdragen från lärarna och anställt heltidsmentorer. Det kan vara en bra lösning.

Lärare berättar för Skolvärlden om hur de visserligen känner stor frustation och emellanåt svär över sin tuffa arbetssituation, men ändå ställer upp som exempelvis vikarie när en kollega är borta eller när något extra behöver göras på skolan.

– Lärare är ett väldigt plikttroget släkte, har en tendens att bita ihop och utföra arbetsuppgifter som de inte borde utföra och känner stor lojalitet mot eleverna, så stor att mångas hälsa blir lidande. Vi behöva stärka kollegiet så att fler vågar säga ifrån, säger Andrés Jerez.

– Men det behöver också komma in fler yrkesgrupper i skolan. En lärare kan inte vara allting, vilket verkar var en del rektorers och chefers inställning.