Kontrollen över lärarna ökar: ”Kan bli hämndaktioner”

Med jämna mellanrum rapporteras det om olika varianter av elev- och föräldrautvärderingar av enskilda lärare. I höstas fick till exempel eleverna på en grundskola i Uppsala besvara en enkät bestående av 198 frågor om skolan, undervisningen och lärarna. Eventuellt ska resultatet användas i samband med lönesättning.

Inom Sveriges största friskolekoncern Academedia är resultaten från elevenkäter en viktig del i rektorernas bedömning av lärarnas arbete.

Samtidigt som en del skolor är flitiga användare av elev- och brukarenkäter, finns det de som har gått åt motsatt håll och avskaffat dem. För en tid sedan berättade Skolvärlden om en skola som av arbetsmiljöskäl slutat använda sig centrala elevenkäter. I stället utformar lärarna sina egna utvärderingar som dessutom görs på plats i klassrummen tillsammans med eleverna.

”Kan bli rena hämndaktioner”

Enligt Lärarnas Riksförbunds förhandlingschef Ingrid Lindholm är det naturligt med utvärdering av såväl undervisningen som skolan som helhet.

– Men utvärdering ska användas i kvalitetshöjande syfte, inte som ett led i lönesättningen eller värdering av enskilda lärare.

– En del av en lärares arbete är myndighetsutövning, till exempel betygssättning. Ibland behöver lärare fatta tuffa beslut som går den enskilde emot. Att ge elever och andra möjlighet att ge igen, utöva påtryckningar eller liknande genom ofta anonyma utvärderingar och bedömningar av enskilda lärare tycker vi är direkt olämpligt.

För att det riskerar att bli popularitetsomröstningar?

– Det kan bli omröstning om den populäraste läraren, men också rena hämndaktioner. Det är en hel flora av problem som kan uppstå.

Ministern var för betyg på lärare

Ett argument som ibland förs fram av förespråkarna för elevutvärderingar av lärare är att sådana ger rektorer viktig information inför exempelvis lönesamtal.

För några år sedan argumenterade till exempel den dåvarande centerledaren och vice statsministern Maud Olofsson för idén att elever bör sätta betyg på sina lärare.

– Jag tycker att eleverna ska kunna betygssätta lärarna. Jag har studerat ett sådant system i USA. Där var det alldeles självklart att eleverna hade synpunkter på lärarna. Det leder i sin tur till att duktiga lärare får högre lön, sa hon i en intervju med Svenska Dagbladet.

Ingrid Lindholm betonar vikten av att lönesättande chefer bildar sig en självständig uppfattning om lärarnas yrkesutövning och det som ligger till grund för lönesättningen.

– En del i det är att vara nära och en naturlig del av verksamheten. De flesta av LR:s medlemmar önskar en högre rektorsnärvaro i det dagliga arbetet än vad som ofta är fallet i dag. Tyvärr är många rektorer ansvariga för alldeles för många lärare för att de ska kunna fungera som pedagogiska ledare.

Använder prestationsutvärderingar i hög grad

På övergripande nivå styrs skolan med hjälp av styrdokument och inriktningsbeslut och på organisationsnivå genom att enskilda skolor och skolhuvudmän granskas och undersöks i förhållande till hur de upp-fyller olika mål eller liknande.

En tendens under senare år är att lärares arbetsinsatser i allt högre utsträckning mäts, granskas och utvärderas. Det är en styrning som ofta är initierad på skol- eller huvudmannanivå, konstaterar Hans Englund som är professor i företagsekonomi vid Örebro universitet och Magnus Frostenson, professor i organisation och ledarskap vid norska Högskolan i Östfold och docent vid Örebro universitet, i en artikel i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.

Den – för huvudmannen – frivilliga mätningen och utvärderingen av lärarnas prestationer kan bland annat ske med hänvisning till undervisningskvalitet, skolans attraktionskraft, vikten av ”nöjda kunder” eller av konkurrensskäl.

De båda professorerna har med hjälp av enkäter undersökt hur lärarprofessionen påverkas av olika styrteknologier och mätmetoder. Av 2 000 slumpvist tillfrågade högstadie- och gymnasielärare valde cirka 1 000 att delta (se grafik här bredvid) i undersökningen.

Av de svarande uppgav:

• 65 procent att deras skola arbetar med kursutvärdering från elever i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
• 59 procent att deras skola arbetar med brukarenkäter till exempel ”nöjd kund” i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
• 64 procent att deras skola arbetar med prestationsbaserad lönesättning ” i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
• 58 procent uppgav att deras skolledning använder sig av individuella prestationsmätningar som underlag för individuell lönesättning i viss, stor eller mycket stor utsträckning.

– Undersökningen är ingen objektiv mätning av exakt vilka instrument som förekommer och hur mycket. Den ger snarast en bild av lärarnas arbetssituation och upplevelsen av den, säger Magnus Frostenson.

Då det är frågan om både en decentraliserad och frivillig form av styrning varierar det i vilken utsträckning skolledningar och huvudmän använder sig av individuell prestationsutvärdering av lärare.

– Vissa skolor använder prestationsutvärderingar i hög grad, andra i mycket hög grad och andra inte alls.

Varför skiljer det?

– Bland annat för att olika skolledare och skolhuvudmän har olika syn på styrning. En del anser att de genom att mäta lärarprestationer bidrar till en bättre skola. Andra att det inte går att på individnivå mäta om en person är en bra lärare eller inte. Det handlar i grunden om hur man ser på lärarens arbete och på professionen. Det vill säga om man anser att det är lärarna – professionen – eller ledningen som ska avgöra hur man bedriver kvalitativ undervisning.

Men också, enligt Magnus Frostenson, om synen på vad som är kvalitet i undervisningen och behovet av kontrollpunkter, av att kunna mäta och visualisera olika aspekter av lärarens arbete.

– I en del fall likställes kvalitet med att få goda omdömen i enkäter. Man kanske till och med formar synen på kvalitet utifrån utvärderingsinstrumenten.

Underlag för individuell lönesättning

Varför är det å andra sidan många skolledare som inte använder sig av enkätundersökningar för att utvärdera lärare?

– En rektor som vi intervjuade i undersökningen sa ungefär så här: ”Om en lärare är dålig vet jag det ändå inom en vecka. Då har elever och andra berättat det för mig”. De tycker inte att det behövs. Dessutom menar en del att utvärdering via enkäter bara ger detaljer. Det finns andra sätt som ger ett större helhetsperspektiv.

Enligt undersökningen är det på gymnasier vanligare med olika mätningar, till exempel kursutvärderingar och elevenkäter, av lärarnas prestationer än vad det är på grundskolor. Samma sak gäller för aktiebolagsdrivna friskolor jämfört med kommunala skolor.

Vad används resultaten till?

– Det tydligaste användningsområdet som vi fann i vår undersökning var som underlag för individuell lönesättning.

Har lett till minskad autonomi för lärarna

Enligt en del kritiker är bland annat brukarenkäter inom skolan ett resultat av att eleverna och deras föräldrar i dag är kunder på en utbildningsmarknad.

– Den som verkar på en marknad behöver veta hur hen står sig i förhållande till andra. Jag tror inte att man kan förstå diskussionen om prestationsutvärdering utan att ta in marknadstänket, men det handlar inte bara om marknader och konkurrens, utan också om synen på kvalitet i de offentliga tjänsterna, säger Magnus Frostenson.

Har den här typen av prestationsutvärderingar lett till minskad autonomi för lärarna?

– Ja, men det har även flera andra saker och förändringar gjort.