Jaara Åstrand: Så ska vi få stopp på tystnadskulturen

Framväxten av en skolmarknad där olika offentliga och privata aktörer konkurrerar med varandra och återkommande behöver locka till sig nya kunder – elever och deras föräldrar – ökar trycket på lärare att ge en positiv bild av den egna skolan.

Systemet med en skolpeng som är kopplad till varje barn och elev, samtidigt som kostnaderna i allmänhet inte är individbaserade, gör att varumärke, rykte och liknande blir extra viktigt.

– Marknadsskolan och konkurrensen om elevpengen är viktiga orsaker till denutbredda tystnadskulturen och att många lärare inte vågar lyfta missförhållanden och brister eller engagera sig fackligt, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Det har blivit viktigare att måla upp en bra fasad och att vårda sitt varumärke än att vara tydlig och ärlig med problemen i syfte att komma till rätta med dem, vilket behövs för att lärare ska kunna göra ett bra jobb och eleverna ska få det som de har rätt till.

Johanna Jaara Åstrand säger att problemen med tystnadskulturen förstärks ytterligare av att skolan är underfinansierad.

– För många rektorer är det i dag viktigare att hålla budgeten än att stå upp för det som krävs för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten. Detta är värst i de vinstdrivna skolorna. Men kommunala kommer inte långt efter.

– Att många lärare inte vågar framföra kritik och ställa krav leder till en väldigt osund kultur och får direkta  konsekvenser på både arbetsmiljön och utbildningens kvalitet.

Är det extra allvarligt om lärare tystas och inte vågar kritisera brister i verksamheten?

– Det är oacceptabelt var det än inträffar på arbetsmarknaden, det ska inte förekomma någon tystnadskultur. Men det är extra allvarligt i skolan. Vi lärare har ett kunskapsuppdrag, men också ett värdegrundsuppdrag. Vi ska lära eleverna om demokrati, inflytande, om ansvar och om att problem behöver lyftas för att de ska kunna lösas.

– Att många lärare dessutom inte vågar engagera sig fackligt, och att en del av de som har gjort det har blivit utsatta för repressalier, är ett hot mot den svenska modellen. Många har blivit både utfrysta, utmobbade och utskällda.

Johanna Jaara Åstrand säger att de viktigaste åtgärderna för att minska tystnadskulturen i skolan är att fasa ut marknadsskolan och reformera skolpengssystemet.

– Dessutom behöver meddelarfriheten och offentlighetsprincipen omfatta all offentligt finansierad verksamhet. Huvudmännen ska se till att fackliga rättigheter efterlevs och regeringen behöver agera mot tystnadskulturen.

Vilket är kommunpolitikernas ansvar?

– Kommunpolitiker, men även styrelseledamöter i fristående verksamheter, måste ta sitt arbetsmiljöansvar även om de har delegerat det till rektorer.

Gör de inte det i dag?

– Uppenbarligen inte. Vi vill att Arbetsmiljöverket återkommande inspekterar och granskar politikers arbetsmiljöansvar med särskilt fokus på tystnadskulturen.

Bör Arbetsmiljöverket dela ut vite eller böter till kommunpolitiker om arbetsmiljön brister i ”deras” skolor?

– Det kan behövas tydligare, starkare och mer kontinuerliga kontroller och konsekvenser. Men den typen av åtgärder kommer inte åt grundproblematiken som är marknadssystemet.

LÄS ÄVEN

Granskning: Lärare vågar inte vara öppet kritiska

Många lärare skräms av lojalitetsplikten

Yttrandefrihet – Det här gäller för dig som lärare

Misshandlad av elev – ledningen krävde att hon höll tyst

Lärare på friskolan: ”Många är rädda för att berätta att de är med i facket”