
Källa: Sveriges Lärare.
På Iggesunds skola har Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén och biträdande rektor Ann-Christin Blückert varit med om hur arbetsmiljön gick från bullrig till behaglig.
Arbetsmiljö
Tre av fyra lärare besväras ofta av buller och höga ljud. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
Men Iggesunds skola tog arkitekthjälp för en ny arbetsmiljö där lärarna slipper slåss med
rösten och offra hörseln.
– Man blir inte lika trött, säger Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén.
Väggarna är snedställda och innehåller absorbenter, material som dämpar ljudet.
Träribbor hindrar ljudet från att studsa, känslan är att det faller nedåt, skapar en värld som är dov och lugn.
Tysta möbler och bord och stolar som är hjulförsedda för att minimera skrap och slammer bidrar till atmosfären.
På lågstadiet på Iggesunds skola slipper lärarna slåss mot byggnaden, i stället samverkar teknik, arkitektur och ljus för att stötta undervisningen.
– Det blir lugnare, man blir inte lika trött, och har inte ont i halsen för att stämbanden är ansträngda, säger Christina Nordén, Sveriges Lärares skyddsombud på Iggesunds skola.
Hon undervisar i första klass.
– När man jobbar med små barn så lever vi i suset ändå. Det är aldrig tyst, men det är lägre, säger hon.
I en färsk undersökning från Sveriges Lärare uppger 75 procent att de utsätts för störande ljud och buller ofta, varje dag eller flera dagar i veckan.
Källa: Sveriges Lärare.
Trots att buller är skadligt och trots att Arbetsmiljöverket har riktlinjer och föreskrifter och trots att arbetsgivarna har skyldighet att kontrollera, riskbedöma och vidta åtgärder.
För lärare i förskoleklass är andelen bullerstörda nästan nio av tio.
– Jag har jobbat här innan byggnationen, då var det ljud hela tiden. Hårda, stumma ljud med klang. Det var mycket sådant. Jämför jag med nu när jag öppnar dörren och kommer in så är det dämpat, i och med möbelbytet så hörs vibrationerna inte längre, säger Christina Nordén.
I dag är undervisningssalarna utrustade med ljudutjämningssystem.
Det sitter långsmala högtalare vid de digitala skärmarna på väggarna och lärarna bär mikrofon. På så vis slipper de höja rösten för att alla ska höra.
– Utjämningssystemet är jättebra, dels belastar vi inte rösten eftersom jag inte behöver höja den utan kan prata i vanlig samtalston, dels når jag ut till eleverna. Det tycker jag är helt fantastiskt, säger Christina Nordén.
Digitala skärmar finns på flera väggar i klassrummet, det finns inget fram eller bak.
Flexibla klassrum ger lärarna möjlighet att anpassa lokalen efter undervisningen, i stället för tvärtom.
Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Mats Andersson
Samma sak med ljuset. Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Till exempel tänder en knapp ljuset ovanför en grön rund matta, för att rikta elevernas uppmärksamhet mot mattan. Läraren behöver inte säga något utan eleverna samlas på gröna mattan för genomgång. Det finns en ljussättning för arbete vid bänkarna, en för när vi ska se på film. Det är klart att det blir lugnare när vi ger en riktning, och ljuset stärker lärmomenten, säger biträdande rektor Ann-Christin Blückert.
Tidigare kämpade lärare och rektorer på skolan med akustiken genom att hänga upp tjocka gardiner, sätta tassar på stolarna.
Åtgärder som bidrar lite men som inte gör något åt grundproblemet: lokaler som inte är anpassade för vad de används till i dag.
– Det går inte att jämföra med hur det är nu. Barn låter ju, men bullret försvinner in i väggarna och taket, säger Ann-Christin Blückert.
– Man funderar på om det är barn inne i lokalerna över huvud taget. Pågår det undervisning här? Och det gör det ju, lägger hon till.
Innan arkitekten Åsa Machado satte sig med ritningarna hade lärarna och rektor på skolan en genomgång av hur de vill arbeta.
– Vi jobbar kooperativt, med Singaporematte, team och inte enskilda lärare med sin klass. Det har varit så roligt att se hur vi beskrivit modern pedagogik och att lokalen ska finnas för alla elever. Så arkitekten har ritat det vi berättade – och gjort en byggnad av ritningarna, säger rektor Tina Fagerström.
Lärarna fick en testmiljö uppbyggd för att kunna ge sina åsikter kring möbler och utrustning.
– Som medarbetare har vi suttit med i processen ända från början. Vi gjorde ett test och delade av ett område i huset där vi prövade möbler, vi fick en ritning och kunde ge våra synpunkter. Sedan har vi fått vara med och tänka till om klassrummen och vilka behov vi har i undervisningen, säger Christina Nordén.
Lampan i det alternativa undervisningsrummet är av filt – och dämpar ljudet för personalen som sitter runt bordet. Foto: Mats Andersson
Skolan är delad i två hemvister, norra och södra, spegelvända syskon.
Varje hemvist innehåller undervisningsrum, grupprum samt ateljé för skapande och lektioner som kräver vatten.
Möblerna är flyttbara och i de inglasade grupprummen kan elever söka avskildhet, men ändå delta i undervisningen.
– Man får jobba så det passar elevgruppen och så att man hittar en bra balans. Ofta väljer eleverna från början hur de vill sitta och så sitter de där tills de är färdiga med uppgiften. Jag tycker att det är skönt, säger Christina Nordén.
För större genomgångar samlas eleverna i gradängen, med plats för 40 barn.
– Jag jobbar med matte och NO. För mattens del har jag genomgångar i gradängen och då har alla elever fokus framåt och det funkar otroligt bra. Jag ser om de blir intresserade av något eller om de inte förstår. Sedan blir det en naturlig förflyttning till klassrummet för eget arbete, säger Christina Nordén.
Eleverna får också välja om de vill sitta vid bordet eller på golvet.
– Vi anpassar möblerna mer, förr skulle allt se likadant ut, alla möbler vara likadana. Nu kan barnen sitta på golvet eller på banankuddar. Det är också en positiv förändring som hjälper till med lugnet. När barnen inte behöver sitta på en stol utan kan sitta på ett annat sätt så finns det möjligheter. Det är friare, säger Christina Nordén.
Ombyggnationen av de gamla skollokalerna stod färdig 2022.
Pengarna fanns avsatta sedan innan den ekonomiska kris som följde efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Näst på tur för en pedagogisk och arkitektonisk make-over står högstadiet. Men än finns inget startdatum fastställt.
Krönika ”Sluta gnäll, din surkorv. Ryck upp dig och bli en education manager!”.
Forskning Vi Lärare var på plats och frågade vad fyra lärare tar med sig från stora konferensen.
Demokrati Vi Lärare möter fredspristagaren Maria Ressa – om att stå upp för demokratin och hennes råd till lärare.
Debatt ”Pengar och makt är ett nollsummespel, om en grupp får ökat inflytande sker det på bekostnad av någon annan grupp”.
Debatt ”Mina elever har fått väsentligt färre timmars undervisning i det ämne de testas i”
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Digitala nationella prov 4 000 elever och anställdas personuppgifter läckta – Integritetsskyddsmyndigheten inkopplad.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det vore en stor vinst för både lärare och elever”, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Digitala nationella prov Har föreslagit granskning av Haverikommissionen: ”Lever i det förgångna”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Digitala nationella prov Letar efter orsakerna – ”Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen”.
Lärarutbildning ”Studenterna ska få en bredd av erfarenheter från verkligheten” säger Adam Kedert.
Lärarutbildning Att ta sig an en student innebär inte bara extraarbete – det är en chans att utveckla sig själv.
Krönika ”Tänk om Skolverket kunde göra vad fasen som helst för att mildra skadan av detta vettlösa tids- och pengaslöseri.”
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.