Forskare: Det här arbetet gör lärare sjuka
Arbetsmiljö Lärare får ta över allt fler arbetsuppgifter i takt med att elevstöd och administrativ personal effektiviseras bort. En ny studie ska undersöka hur de extra arbetsuppgifterna påverkar arbete och hälsa.
LÄS ÄVEN: Så fortsätter dokumentationshetsen att öka
Forskaren Constanze Leineweber intresserar sig för arbetslivet, och särskilt de där uppgifterna som egentligen inte ingår i arbetsbeskrivningen, men som plötsligt hamnar på ditt bord.
Uppgifter som du förmodligen saknar utbildning för.
Ska lärare städa i klassrummet?
– Lärare till exempel, hur ofta ingår det i deras arbetsuppgifter att vara rastvakt och lösa konflikter? Eller att städa i klassrummen? Min man är lärare och måste åka tidigt för att ställa i ordning inför prov och jag tänker att det borde finnas någon annan som kan göra det, säger Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet.
Hon har fått fyra miljoner kronor från Afa försäkring för att studera illegitima arbetsuppgifter, det vill säga sådana uppgifter som egentligen faller utanför arbetsbeskrivningen.
– Vi vill titta på om och hur illegitima arbetsuppgifter påverkar välbefinnande och arbetstillfredsställelse. För lärare är det väldigt relevant. De vill lära ut, men om hela arbetstiden går åt till annat har man inte känslan att man kan göra jobbet man egentligen vill göra på ett bra sätt. Det mår man dåligt över, säger hon.
Sambandet – då riskerar du att bli sjuk
Europeisk forskning har redan visat att det finns ett samband mellan det hon kallar illegitima arbetsuppgifter och negativ påverkan på arbetsglädje och mående.
Nu vill Constanze Leineweber titta på saken ur ett svenskt perspektiv.
Data kommer ur en stor svensk undersökning, SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Study of Health), med över 50 000 deltagare. Studien blir också en av de första att följa deltagarna över tid.
Forskningen skiljer på onödiga och oskäliga uppgifter.
– Jag har läst att polisen måste lägga in samma information i tre olika system för att de inte är kompatibla med varandra – och det är helt onödigt. Arbetsuppgifter som inte skulle behöva finnas alls, säger hon.
Definitionen av oskäliga arbetsuppgifter är mer flytande.
– De bygger mer på de förväntningar man har på sitt arbete, vad man inte tycker ingår i ens arbetsbefattning, säger hon.
Det innebär också att oskäliga arbetsuppgifter är subjektiva och svårare att mäta, de varierar från person till person.
Men undersökningen bygger på data från minst 9 000 personer ur studiegruppen och löper över tid, så risken att individer med orimliga förväntningar på sitt arbete får genomslag i resultatet är liten, enligt forskaren.
– Om väldigt många rapporterar samma sak så ligger det kanske något bakom. Sen kan det finnas en annan diskrepans: politikerna tycker att det är helt rimligt att lärare gör vissa uppgifter, medan lärarna själva inte tycker att de ska ingå. Då har man ett problem, säger hon.
Projektet löper över tre år.
– Det är delvis ett nytt område inom stressforskningen, relativt nya begrepp. Nu har vi samlat in data under några år och har möjlighet att göra detta. Sen tror jag att väldigt många, inte minst vi forskare, kan känna igen oss i frågorna. Kraven på dokumentation ökar hela tiden. Så det finns ett personligt intresse också, konstaterar Constanze Leineweber.
LÄS ÄVEN:
Här får lärarna dammsuga mattor
