Förödande effekter av för stora klasser: ”Finns en smärtgräns”

LÄS ÄVEN:

Hälften av grupperna i förskolan är för stora: ”Som ett hån”

För stora elevgrupper på fritidshemmen – kräver lagstiftning

En typisk undervisningsgrupp i Sverige 2023 har 25 elever, om man slår ihop alla skolformer från förskoleklass till kommunal vuxenutbildning. Det visar sammanställningen av data från Sveriges Lärare. Samtidigt säger lärarna själva att 20 elever är lagom.

Vilken roll klasstorleken spelar har debatterats återkommande genom decennierna. I den nya sammanställningen har facket frågat lärarna själva, och ingen svarande uppger att klasstorleken inte påverkar. Att den spelar roll är självklart, menar Sveriges Lärares förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Det är klart den gör. Det finns en smärtgräns, i synnerhet som vi har ett antal elever som behöver mer stöd. Det säger sig självt, säger hon.

Elever blir utan stöd

Sju av tio lärare som uppger att de jobbar med för stora klasser säger att elever inte får den hjälp de behöver och att de själva inte hinner se varje elev. På lågstadiet gäller det nio av tio. Johanna Jaara Åstrand ser ett par tänkbara förklaringar till kopplingen mellan större klasser och större behov av extra anpassningar:

– Klasstorleken kan göra att läraren inte hinner ge dem det vanliga stöd de behöver. Men det kan också vara så att den stora gruppen i sig gör att eleverna inte kommer till sin rätt. I en mindre grupp kanske de hade klarat sig utan stödet, säger hon.

LÄS ÄVEN: Lärare vittnar: För stora klasser leder till farlig arbetsmiljö

På högstadiet drabbar de stora klasserna inte minst studieron, och på gymnasiet uppger lärarna att det planerade innehållet inte hinns med.

– Lärare ser vad eleverna behöver men räcker inte till. Det påverkar relationen med eleverna och är en orsak till det vi brukar kalla för samvetsstress. Det påverkar både lärares möjlighet att göra ett bra jobb och hur de mår. Addera faktorer som hög ljudvolym så ser vi hur hela lärarnas arbetsmiljö präglas av klasstorleken.

Mindre grupper ger bättre resultat – och högre lön

Svensk forskning på effekterna av klasstorlek är begränsad. En ofta citerad studie genomfördes av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) år 2012. Den tittar på effekter på eleverna över tid och forskarna fann flera positiva effekter av att gå i en mindre klass: Högre studieresultat, bättre självförtroende och uthållighet, och till och med högre lön i vuxen ålder. En minskning av gruppstorleken med fem elever medförde en löneökning på drygt tre procent.

En av forskarna bakom den rapporten är Björn Öckert, professor i nationalekonomi.

– Resultaten är  väldigt tydliga. De stämmer också överens med resultat som man funnit i andra länder, så det är inte troligt att det skulle se annorlunda ut om vi gjorde om studien i dag, säger han.

Han ser två grundläggande skäl till att mindre klasser gynnar eleverna så tydligt:

– I en mindre klass får man mer lärartid per elev. Det underlättar för alla och inte minst de som behöver lite mer individuell hjälp. Det är den ena biten. Det andra är att risken för störningar är mindre i en mindre grupp. Ju fler man är desto fler är det som kan störa varandra, säger han.

Borde man reglera klasstorlekarna och sätta ett tak?

– Ja, det kan man tänka sig. Vi har inte tittat på var det går en sådan gräns, men klart är att har man för många elever så blir det problematiskt, säger Björn Öckert.

Lärare bör kunna påverka klasstorleken

När Skolverket undersökte klasstorlekarna 2014 kom man fram till att de inte var för stora. Tvärtom: På lågstadiet låg snittet på 18 elever, ett lågt antal vid en internationell jämförelse. Sedan dess har myndigheten inte gjort någon ny kartläggning.

Sveriges Lärares nya sammanställning skiljer på genomsnitt och typvärde, där typvärdet är den vanligast förekommande klasstorleken. Till exempel går det i en genomsnittlig gymnasieklass 24 elever. Det snittet dras ner av ett antal klasser med få elever, och den vanligaste klasstorleken är i själva verket 32 elever.

Det ser likadant ut för samtliga skolformer från förskoleklass till gymnasiet: den vanligaste klasstorleken är större än genomsnittet visar.

Det är alltså stora skillnader i klasstorlek mellan olika skolor, något som Sveriges Lärare vill ändra på.

– Vi vill se ett tak eller ett spann för klasstorlekar. Vi vet att det påverkar kvaliteten och den ska inte bero på var du bor. Framför allt behöver lärare ha stort inflytande över vad som är en lämplig klasstorlek, säger Johanna Jaara Åstrand.