Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
De fixade till skolgården med små medel
Skolgårdar
Lilla Atlanten ska bli större. Det hoppas Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik på Västra Ramlösa skola i Helsingborg.
– En skolgård blir aldrig färdig. Den kan utvecklas hela tiden.
Den är inte stor, men väldigt populär. Lilla Atlanten.
– Det är en vattenpöl som barnen gärna testar sina gummistövlar i. Några undrar om det går att fiska i den, säger Inger Edforss Fuchs.
Snart hoppas hon att det finns strandstenar och en liten brygga ut i Lilla Atlanten så att den blir en ännu viktigare del av skolgården.
Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik samt lärare i svenska, SO och bild, brinner för att utveckla skolgården.
Skolgården ska vara en plats för lek. Men den ska också vara en plats för lärande.
Och mycket har hänt sedan hon kom till den över 100 år gamla skolan 1994.
Då var det mycket asfalt, någon halvtrasig basketkorg, gungor och så naturligtvis fotbollsplanen.
Fotbollsplanen är fortfarande viktig, men har fått både konstgräs och sex målburar.
– Skolan renoverades och byggdes om för 20 år sedan. Skolgården blev lite mindre, men den har utvecklats i stället, berättar Inger Edforss Fuchs.
En viktig del i arbetet med skolgården togs när Inger drog igång en skolgårdsgrupp. Där finns en representant från skolans alla sju årskurser, F–6.
Till skillnad från en del andra skolor som satsar på skolgården finns det inga stora spektakulära lekställningar i glada färger utspridda över skolgården, bara en mindre.
Västra Ramlösa skola jobbar på ett annat sätt. I första hand för att det saknas pengar.
– Helsingborgs kommun säger sig satsa på skolorna. Men precis som på många andra håll gnetas det.
Men trots tunn plånbok har det byggts både en hinderbana, ett uteklassrum och lekbodar. Skolgården har också fått löparbanor och en försummad odlingshörna har fått nytt liv. Och ett gammalt förråd har inretts till en lekbod.
Inger Edforss Fuchs tycker det är viktigt att skolgården kan användas till mycket och av elever i alla åldrar.
– Skolgården ska vara en plats för lek och återhämtning. Men den ska också vara en plats för lärande.
Den funktionen blir allt viktigare, menar Inger.
Ingers tips för en bättre skolgård
- Prata med rektorn. Med en skolledare som tar skolgårdsmiljön på allvar går det enklare att förändra.
- Starta en skolgårdsgrupp. Se till att den är representativ, men inte för stor.
- Skapa en vision. Hur vill ni att skolgården ska se ut om ett år, om tre år och om fem. Ha ett mål, men genomför det i etapper.
- Fråga eleverna. Det är de som ska utnyttja skolgården mest. Vad vill de göra och vad saknar de?
- Prioritera. Du kan inte tillfredsställa allas önskemål. Satsa på saker som tilltalar olika grupper och intressen.
- Våga tänka fritt. Det finns inga dåliga idéer. Men alla kanske inte ska genomföras.
- Ha tålamod och tid. En skolgård blir aldrig färdig.
- Glöm inte ekonomin. Vem ska betala kalaset? Fastighetsägaren, skolan eller finns det pengar att få från annat håll? Tänk på att vissa saker inte behöver kosta speciellt mycket.
- Ordna en skötselplan. Vem ska vattna växterna en varm sommar?
- Hitta inspiration. Åk runt och titta på skolgårdar,
parker, lekplatser och andra ytor.
– Förr gick man kanske iväg ensam med en grupp. Det gör man inte i dag på samma sätt. Därför är det ännu viktigare att kunna använda närområdet också i undervisningen.
– Ett sätt är att ta hjälp av naturen och studera träd, växter och småkryp. Vi måste våga vidga lärorummet.
Ett annat sätt är att ha fler lektioner utomhus.
Skolans uteklassrum som stod klart 2018 har blivit en succé. En succé som Boverket skulle hjälpa till att finansiera, trodde Inger Edforss Fuchs.
– Vi sökte pengar, men ansökningsförfarandet var enormt komplicerat och trots att vi ändrade ett par gånger fick vi aldrig några pengar. Så skolan fick stå för de 180 000 kronorna.
Vad är på gång härnäst?
– Det finns en jordorm som formar sig till en liten höjd. På den vill vi gärna plantera en grön tunnel. Här hoppas vi att fastighetsförvaltaren hjälper till. De har också ett ansvar för en bättre skolgård.
– Och så har vi stallet. Det glömde jag nästan.
Stall?
– Ja, ett stall för käpphästar. Fritids håller på att fixa det.