Källa: SCB, avser 2016/17. Skolgårdsyta kallas i SCB:s rapport friyta. Det är den del av skolgården som är avsedd för lek. Parkeringsytor ingår inte.
Här är kommunerna med störst och minst skolgårdar
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Skolgårdar Barnen blir förlorare när städer förtätas. Skolgårdarna krymper. Trots allt tal om vikten av lek och lärande utomhus för att orka en hel skoldag. Läraren listar kommunerna med störst och minst skolgårdar.
En viktig plats för vila, rekreation, lek och lärande. Så brukar det heta i högtidstalen över skolgården.
I verkligheten ser det annorlunda ut.
Skolgårdarna blir mindre och mindre. Det visar en granskning från SCB av närmare 5 000 skolgårdar i Sveriges grundskolor.
Barn i förskoleklass och på lågstadiet tillbringar 30 till 40 procent av tiden på skolgården.
Ytan per elev har minskat med åtta procent mellan läsåret 2014/15 och 2016/17. Från 48,5 kvadratmeter per elev i genomsnitt till 44,8 kvadrat.
– Minskningen har förmodligen fortsatt de senaste åren beroende på en ökning av antalet elever och mindre utrymmen. Befintliga skolor byggs ut och då ofta på skolgården. Nya skolor byggs med ganska små gårdar, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitek på Boverket som låg bakom SCB:s rapport ”Grundskolor och friytor”, som ligger till grund för den här artikeln.
Enligt SCB har elevantalet ökat med 83 000 under den undersökta perioden, samtidigt som 36 fotbollsplaner – 196 000 kvadratmeter – skolgård försvunnit.
Skillnaden mellan olika skolor och landsdelar är mycket stor. Förenklat kan man säga att ju större kommun, desto mindre skolgårdsyta per elev. Av de 1 400 skolor med närmare 500 000 elever som har mindre yta än Boverkets rekommendation – 30 kvadrat per elev – ligger en majoritet i storstadsområdena.
Lena Jungmark, landskapsarkitekt och nationell samordnare för barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är inte förvånad över att skolgårdarna krymper.
– Barns ytor minskar överallt, i bostadsområden, i parker och på skol- och förskolegårdar. Barns ytor ställs ofta mot behovet av bostäder, trafikytor och andra samhällsintressen. Barns makt och möjlighet att påverka är liten i jämförelse med andra intressen, säger Lena Jungmark, som tycker att skolgården är viktigare än någonsin.
Gustav Sundh, lärare i fritidshem.
– För många barn är det den enda platsen där de får leka fritt. Föräldrar är mer oroliga i dag och släpper inte ut barn att leka som tidigare. Därför är skolgården ännu viktigare nu. Barn behöver vara ute, få solljus och hitta andra roller än i klassrummet.
En tredje orsak till att skolgårdarna krymper är att det inte finns någon lagstiftning som säger hur stor en skolgård ska vara. Det är kommunerna som bestämmer.
Boverket rekommenderar att de tar fram egna riktlinjer och lämpligen bör skolgården vara minst 3 000 kvadratmeter och ge varje grundskoleelev minst 30 kvadratmeter skolgårdsyta. För förskolan är riktlinjen 40 kvadratmeter per barn.
– Det enda som reglerar skolgårdar är plan- och bygglagen, säger Ulrika Åkerlund.
Stockholm har Sveriges minsta skolgårdar.
I Storuman är de tio gånger så stora.
Stockholms elever får det allt trängre på skolgårdarna. Ytan per elev har dessutom minskat med 6,3 procent mellan 2014 och 2017, visar ny statistik som SCB tagit fram åt tidningen.
Läsåret 2016/2017 hade varje elev i Stockholm 14,9 kvadratmeter skolgård.
I Storuman har de störst yta. Där har en grundskolelev i genomsnitt 148,3 kvadratmeter skolgård. Men även där har ytan minskat mellan 2014 och 2017, minus 10,8 procent.
I 271 av landets 290 kommuner har skolgårdsytan minskat mellan 2014 och 2017. I fyra har den varit oförändrad och i 15 har ytan ökat.
Minskningen är störst i Arjeplog och Lilla Edet, medan Vingåker och Nordmaling är de två kommuner där skolgårdsytan per elev ökat mest.
I kapitel 8, paragraf nio står det om obebyggd tomt:
”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.”
Enligt SCB:s undersökning har de flesta skolor med små skolgårdar nära till grönområden. I de 37 största kommunerna är det endast 5 000 elever som saknar grönområden inom 300 meter från skolgården.
Men 300 meter är långt för många elever. Dessutom kan inte en park ersätta en skolgård, menar flera av de experter som vi har talat med.
Källa: SCB
– Det blir inte samma sak. Parkytor slits och där konkurrerar man med andra användare. Dessutom har lärarna ett tillsynsansvar. Är det en väg mellan skolan och parken kan inte barn från mellanstadiet och neråt gå dit utan personal, säger Hans Flygare, ombudsman på Lärarförbundet.
Att skolgården inte fått den plats, i vare sig undervisningen eller på rasterna, som den förtjänar har en historisk förklaring. Det menar Gustav Sundh, förstelärare i fritidspedagogik på Glömstaskolan i Huddinge, och känd inspiratör under namnet ”skolgårdsläraren”.
– Traditionellt har man sagt ”ut och lek”. Sedan har man fått lösa konflikter som uppstår efter rasten, säger Gustav Sundh.
– Barn i förskoleklass och på lågstadiet tillbringar 30 till 40 procent av tiden på skolgården, därför måste man erbjuda ett tydligt innehåll och satsa på skolgården och rasterna.
Gustav Sundh anser att rektorns inställning är av stor vikt.
– Det gäller att få lärare att inte se det som straffkommendering att vara ute på rasterna och att gården också kan användas i undervisningen. Det gäller att vara lite trollkarl för att få skolgården att fungera för alla.
